U21011 Könsroller, häxprocesser och regional specialisering

Utredare och systemutvecklare vid CEDAR, avdelningen för Demografiska databasen, har arbetat med att ta fram ett datauttag till forskarna Kerstin Enflo (Lunds universitet), Erik Prawitz (Institutet för Näringslivsforskning) och Gunes Gokmen (Lunds universitet) från databasen TABVERK. Syftet är att studera hur regional specialisering påverkar könsroller. För att analysera ekonomisk historia och könsroller på sockennivå används uppgifter om andel oäkta barn som föddes och dog, den genomsnittliga äktenskapsåldern och andra åldersmått (skillnad mellan makar, som genomsnitt eller som andelar i olika kategorier) och åldern på barnaföderskorna. Även vaccinationstäckning som ett allmänt tillitsmått, eller som ett mått på socialt kapital används. Forskningsmaterialet är hämtat från Tabellverksdatabasen, som finns vid CEDAR, avdelningen för Demografiska databasen (DDB), Umeå universitet. Tabellverket bildades 1749 var verksamt fram till 1859, då Kungliga Statistiska Centralbyrån inrättades och övertog insamlandet av befolkningsstatistiken. Tabellverksmaterialet innehåller information om ca 2 500 församlingar, samtliga i Sverige. Informationen täcker en stor mängd uppgifter om, för att nämna några, antal födda och döda, yrken, vigslar och - inte minst - dödsorsaker.