Time-series models for Urban Road Traffic and Accidents in Stockholm

Tidsseriemodeller över biltrafik- och olycksutvecklingen i Stockholms län har utvecklats. Ett syfte har varit att utveckla analysmetoder som gör det möjligt att särskilja trafikpaketets effekter från effekter av omvärldsfaktorer. Perspektivet har varit utvecklingen de senaste 25 åren. Den strategi som har valts för att analysera utvecklingen av antalet persontrafikolyckor och skadeföljden bygger på tidsseriemodeller, baserade på aggregerade månadsdata, med vars hjälp trafikprojektens effekter på persontrafikolyckorna kan avgränsas från påverkningar från andra faktorer som olika omvärldsfaktorer. Den s k DRAG-ansatsen ("Demand for Road use, Accidents and their Gravity"), vilken är utvecklad av professor Marc Gaudry vid Montreals universitet i Quebec, Kanada, har tillämpats för första gången i Sverige och en databas om ett 100-tal förklaringsfaktorer har upprättats. Med hjälp av tidsseriedata har ett 30-tal olika faktorer identifierats påverka trafikolycksutvecklingen i Stockholms län. Fyra modeller har estimerats: • en modell över antalet exponerade (totalt trafikarbete för bensinbilar) • en modell över antalet personskadeolyckor (ttrafikskadade och -dödade) • en modell över andelen lindrigt skadade per personskadeolycka • en modell över andelen svårt skadade per personskadeolycka • en modell över andelen dödade trafikoffer per personskadeolycka. En genomförd komponentanalys mellan de två (enstaka) åren 1970 och 1995 visar att ett stort antal faktorer bidrar till att förklara utvecklingen av personskadeolyckorna, varav vissa faktorer beräknas ha ökat antalet sådana olyckor medan andra har bidragit till att minska dem. Resultaten från tidsseriemodellerna över personskadeolyckorna i Stockholms län visar bl.a. att: • Ett ökat biltrafikarbete med 88 % har bidragit till att öka persontrafikolyckorna med 50 %. • Den enskilt viktigaste faktorn bakom trafikolycksutvecklingen mellan 1970 och 1995 utgörs av den ökade användningen av bilbälten. Denna användning svarar för närmare en halvering av olycksfrekvensen. Bilbälten räddar människoliv. • Bättre fordon ger färre olyckor. • Nya väglänkar som har tillkommit efter år 1970 har bidragit till fler olyckor, men till 25 % färre svårt skadade och dödade, beroende på att nya väglänkar är trafiksäkrare än de äldre. • En känslighetsanalys tyder på att när läkemedelskonsumtionen ökar 10 procent beräknas vägtrafikolyckorna och skadeföljden öka med 2,6 procent. Antalet dödsolyckor beräknas öka med närmare 8 procent.