five

KK1-0615 - Kanu a ga n madat ai ma (The child who did not listen to the mother) with English translation

收藏
Research Data Australia2024-12-14 收录
下载链接:
https://researchdata.edu.au/kk1-0615-kanu-english-translation/1543143
下载链接
链接失效反馈
官方服务:
资源简介:
Translation (Rita Seng Mai) The story I am going to tell is about a child who didn't listen to his mother. He had a mother and a sister. They lived in the beautiful house happily. The house where they lived was such a mansion and it was like a painting. The child was about 4 years and a preschooler. He was very young. There were plenty of toys in their house. He could play any kind of toys in his house. The mother prepared everything for him. The mother made him happy. One day, his mother and sister went to the market. They walked to the market. It was a bit far from their home. It took around an hour to go and back. They bought some food. Then, it was taking some time. They went to that kind of market which was far away. While they were going to the market, they left him alone at home. But, he was not the age whom should be left at home alone. Since there were many toys in their house, the mother thought that the child would play with the toys and wouldn't go out anywhere. So, she left the child at home. And she told the child, "Today, me and your sister will go to the market. There are many toys which you can play with. Play with those toys while we are going to the market. If you got bored of playing with toys, eat these foods." And they went to the market. It took a long time in the market. They were buying things in the market. Meanwhile, the child was playing football because he was bored of playing the other toys. While he was playing with ball, the ball was out from the house. The ball was out from the house and stopped at corner. But the boy still wanted to play the ball. Earlier, he was playing inside the house. When the ball was out, he wanted to take it and play with it outside. Then, he went outside and played with the ball again. He was playing outside the house. Then, he kept playing with the ball. While he was playing, the ball fell into the ditch. He felt happy playing outside the house and just kept walking Then, he reached a garden which was a bit far from his house. It was the sweet potato garden. When he was in the sweet potato garden, he didn't know that it was sweet potato garden because his mother fulfilled everything for him. He was just playing everywhere in the garden and was very happy. He pulled out the roots of sweet potato plants and saw the sweet potato tubers. He knew that those were the tubers which he had eaten before. So, he ate those sweet potatoes. He pulled one root after one root and ate one after one. And he kept playing in the garden. After few minutes, the owner of the garden came there. Then, the child tried to run away. The owner screamed, "Who stole my sweet potatoes? Who pulled out my sweet potato roots? You little thief who stole my sweet potatoes!" And he tried to catch the child by holding a long knife. The owner kept catching the child, and the child kept running away. While he was running away, he saw a pit. Then, he jumped into it and hid there. He jumped into the pit and hid inside it. The field owner was still following to catch by holding a long knife. And he hewed anything he saw. Then, the cut of the knife hit the pit. It was broken, and the child was very shocked. And he ran away again. He lost the way while he was running away. At last, he saw the way to his house and ran back home. At the same time, his mother and sister got back home from the market. And they were looking for him too. While they were searching him everywhere, they saw the child running back home and looked exhausted. The child arrived home by calling, "Mom! Mom!" His mother said, "What happened, my baby?" He answered, "I almost die today. I reached to a garden while I was playing. The owner of the field followed me and tried to hew me by a knife!" The mother regretted her action when she heard what the child said. And she told him, "I will not leave you alone again." She considered that she shouldn't leave the child at home alone, and children were happier outside than inside the house. After that day, they went out together wherever they went. She tried not to have the danger for her children. In the end, they lived happily together for the rest of their lives. Transcription (Lu Hkawng) Ya ngai hkai na maumwi gaw kanu a ga n madat ai ma a lam re. Shing re na she ndai ma gaw shi kanu ma shi kana ma re na nga ai re da. Shan nu ni hkrai sha re na grai tsawm ai nta i, grai pyaw ai nta kaw e nga ai da. Shan nu ni na nta kaw kaja wa shinggan kaw na yu yang mung ya myen hku tsun ga nga yang grai (Pachi san) ai nta i kata kaw, kata de shang dat yu yang mung grai (Pachisan) ai nta re ai da. Dai kaw she ndai ma na (Ayoi) gaw kade i nga yang she, (Mu-chyu) (ayoi) sha naw re ai da. (Mu chyu ayoi) sha naw re dai she, shan nu wa ni na nta kaw gaw i gasup rai ni grai nga, gasup rai ni grai nga ai da. Hpa she gasup dat na i, ma dai hpa she gasup na ya (Mu chyu ma) ni ngu ai gaw (Mu Chyu aroi) nga yang gaw (Mu chyu ) jawng kaw mung amyu hkum tsum hpa gasup ai zawn shan nu ni na nta kaw mung amyu hkum tsum hpa dai hku na tawn da nna ma dai hpe gasup shangun ai da. Gasup shangun pyaw shangun re ai re da. Rai tim lani mi na aten hta gaw ndai kanu yan kana rai jang e gaw shan nu gaw gat sa ai da. Gat sa yang mung shan nu gaw lam hkawm na sa mat wa tsawm ra tsan ai ga de du da. Lam hkawm na sa mat wa na yi hkum hku sa sa wa wa nga yang na yi hkum hku na ai shara rai na she, gat bai sa shang rai yang mung loi mi bai na rai na hku rai nga e dan re shara kaw sa ai re da. Dai shaloi dai de shan nu gat sa mat wa na shaloi gaw dai ma kasha hpe rai yang gaw da, shi hpe gaw nta kaw tawn da ai da. hkrat nga yang e, nta tawn da na (ayoi) nre shi ai rai tim mung shan nu ni na nta kaw gaw gasup rai ni grai hkum zup ai re ai majaw gasup rai ndai ni hte e, grai pyaw nga na re ma gaw kade n sa na re ngu na dai hku kam nna ma hpe hkrai sha dai hku tawn da ai da. Ma hpe rai tim mung atsawm sha htet kau da ai da. ''Dai ni ma e ah shawng yan nu gaw gat de sa na re ai yaw ma gaw myit su ai ma na gasup rai ni mung ma hkra nga ai, hpa she gasup na i, nang langai hpang langai gasup u, langai n kam gasup yang langai gasup u, langai n kam gasup yang langai gasup u, oh ra n kam jang, oh ra, oh ra n kam jang oh ra gasup u'' ngu na tsun ai da. ''Dai gasup jin jang ndai ndai ni sha u yaw'' ngu na dai hku na tsun da ai da. Ma dai hpe htet da nna dai hku na sa mat wa ai da. Sa mat wa re yang she shan nu mung shani tsawm ra mi na mat wa gat sa mat wa gat kaw gaw shan nu sa na nga taw na hku rai nga dai lapran kaw e gaw dai ma dai gaw da, shi gaw nhku kata kaw (Ball Lone) laga ni gasup jin re na she ndai (Ball lone) bai gasup taw nga ai da. (Ball lone) bai htawng gasup htawng gasup htawng gasup taw nga yang she, yat hkring gaw i (Ball lone) gaw nta shinggan de le wa sai da. Nang shinggan de le wa na she oh jut shara mi kaw e sa hkring nga ai rai tim mung shi gaw dai hpe e grai bai ra sharawng nna myi gaw shi gaw nhku kata kaw sha gasup nga ai rai tim mung nhku kata kaw gasup ai hte (Ball lone) shinggan de chyai ai ni gaw n bung ai re ai majaw shi gaw shinggan de (Ball Lone) chyai mat wa nna oh shara mi kaw wa hkring nga ai dai ni hpe mung grai bai yu sharawng ra sharawng re na she, dai kaw sa gat sa wa re na she (Ball lone) hpe bai htawt htawng htawt htawng re na gasup taw nga yang she gasup taw nga shi gaw nta kaw na pru sai da lo, dai kaw na gaw shi gaw gasup sai da. Gasup rai yang she (Ball lone) htawng let htawng let re na gasup sa mat wa ai da. Gasup na sa mat wa yat hkring gaw shi na (Ball lone) hpe gaw le nhkrun langai mi de e, hka hkawng langai mi de e, htawng bang kau ai da. Htawng bang kau re rai tim mung shi gaw dai e lam dai kaw lagat hkawm gasup hkawm pyaw dum nna she lagat hkawm re na dai hku na shanawng mat wa ai da. Sha nawng mat ai shaloi gaw shi mung tsawm ra tsan ai sun langai mi kaw du ai da. Sun dai kaw gaw nai sam sun re ai da. Nai sam sun re dai kaw e du mat wa ai shaloi gaw shi gaw nai sam sun dan re ai ni n mu ga ai, shi hpe gaw ra n rawng hkra ma hkra hkra la da ya ai re ai majaw gaw shi gaw dan re sun ni mung n mu ga ai re ai majaw gaw sun dai hku ni mung shi gaw shara mi htawt gasup shara mi htawt gasup re na pyaw taw ai da. Nai sam ru ni baw dat ai shaloi gaw i, ndai nai sam pawt ni bai noi galang pru wa re ai dai shaloi gaw shi gaw shi sha ga ai baw nai sam ni bai rai re na shi gaw dai nai sam ni sha sha hkrai sha, sha hkrai sha re na she shi gaw dan re na shara mi na bai htawt baw i, htawt gang baw yu yang grai tsawm ai ni pru wa ai ni dan re ai ni mung bai htawt baw bai sha yu re na shi gaw dai hku na bai gasup lagat hkawm taw nga ai da. Rai yang e she yat hkying gaw dai sun madu wa sa wa sai da. Sun madu wa sa wa rai jang e gaw shi gaw hprawng ai da, hprawng ai da, sun madu wa ''Ngai na nai sam lagu sha ai gaw kadai wa rai nga kun'' ngu yang oh shara shagu baw ayai da ai rai yang she "Ngai na nai sam baw kau ya ayai kau ya ai kadai wa rai nga ai kun'' ngu yang ''Nang i, nai sam lagut i'' ngu na she dai hku na shachyut ai da. Nhtu galu law ai hpai nna sun madu ndai gaw shachyut ai da. Shachyut hkrai shachyut shachyut hkrai shachyut rai ai shaloi gaw shi gaw hprawng hkrai hprawng, hprawng hkrai hprawng mat wa ai shaloi shi gaw yambu langai mi mu nna yambu dai kaw bai gumhtawn shang wa ai da. Yambu dai kaw bai gumhtawn shang rai na mung Yambu dai kaw bai gumhtawn shang nna bai makoi nga yang ndai sun madu gaw i, nhtu galu law ai hpai ai sun madu gaw bai hkan shachyut nang na she bai wa gahtam hkawm ai da. Gahtam azat hkawm ai shaloi gaw ndai Yambu hpe bai wa gahtam hkra dat ai shaloi gaw Yambu bai ga mat wa na ndai ma ndai gaw grai bai kajawng mat ai da. Grai bai kajawng mat na shi gaw bai htawt hprawng mat wa ai, rawt lagat mat wa na lagat hkrai lagat, lagat hkrai lagat mi na shi lam mung nau n mu mat ai rai tim mung le ra hku gat, oh ra hku gat rai tim mung shanhte na nta de bai gat gale pru wa ai aten hta rai jang gaw shi kanu yan kana gaw gat sa ai kaw na mung du wa rai taw nga ai da. Gat sa ai kaw na mung du wa re na kasha hpe e wa tam nga ai aten re ai da. Dai majaw kasha bai shan nu wa tam hkawm nga ai aten hta she ndai kasha gaw manu mana ba nna lagat pru wa i, ''Nu e, nu e'' ngu na grai ba nna lagat pru wa na hku nga ''Ma e ndai ni hpa baw byin wa sa ta'' ngu yang she ''Dai ni ma ganoi si mat ai, gasup hkawm na oh ra de sun de langai mi de du mat wa ai ngu yang she, dai kaw na sun madu wa hkan shachyut gahtam ai'' ngu na dai hku tsun ai da. Shaloi gaw shi na kasha dai hku tsun ai hpe mung shi myit malai re na gaw ya kawn na gaw nu mung dai hku n galaw sa na ngu na shi na myit hta mung aw ma ndai hpe gaw ndai hku hkra tawn da n mai nga ai, ma ni gaw tinang a nta kaw gaw kade pyaw hkra tawn da ai rai tim mung shanhte pyaw dum ai gaw shinggan de she grau pyaw dum nga ai'' ngu na she shi mung dai hku myit la re na shan nu nu ni hpang e gaw dai hku dumbru dumbra n re ai sha arau sha gara de sa tim nga tim hkawm tim mung arau sha arau sha re nna nga nna ma ni a hkrit kahpra ai lam hpe mung nhkrum ma ni lale na lam mung n nga re shan nu ni grai pyaw hkra re na matut nna nga pra sak hkrun nga mat wa ai da. . Language as given: Jinghpaw

### 双语叙事数据集说明 #### 英文叙事版本(翻译者:丽塔·圣迈(Rita Seng Mai)) 我所要讲述的,是一则关于忤逆母亲教诲的孩童的故事。孩童与母亲、姐姐相依为命,一家人居于一栋宛若画卷的精美宅邸之中,日子过得恬淡幸福。此子年方四岁,尚处于学龄前阶段,心智尚未成熟。家中玩具琳琅满目,他可随意把玩各式玩具,母亲亦为其料理好一切琐事,令他衣食无忧。 某一日,母亲与姐姐结伴前往集市。二人步行前往,集市离家尚有一段路程,往返约莫需耗费一小时。她们购置了若干食材,因前往的集市距离较远,故而耽搁了些许时辰。临行之际,二人将孩童独自留在家中。然此年纪的孩童,本不应被单独留于家中——只因家中玩具繁多,母亲便认为孩童定会留在屋内玩耍,不会擅自外出,遂安心将其留在家中,并叮嘱道:「今日我与你姐姐要去集市,你有诸多玩具可供玩乐,只管在家中安心玩耍。若是玩腻了,便食用这些备好的食物。」言罢,二人便前往集市。 她们在集市中逗留许久,忙于采买物资。与此同时,孩童因厌倦了其他玩具,便玩起了足球。踢球间,足球不慎飞出屋外,停落在屋角处。但孩童仍想继续玩球,此前他一直在屋内踢球,见球飞出屋外,便欲捡球至户外游玩。于是他走出家门,再度拾起球来玩耍,在屋外玩得不亦乐乎。 玩闹间,足球掉进了水沟之中。孩童只顾着在屋外嬉戏,未曾留意周遭环境,不知不觉间已行至离家较远的一处菜园——那是一片红薯园。身处红薯园中时,孩童并不知晓此处为红薯园,因母亲向来为其安排妥当一切,他只是在园中四处游荡嬉戏,满心欢喜。他拔起红薯藤的根部,瞥见了块茎状的红薯,认出这是自己此前食用过的食物,便张口啃食起来。他一根接一根地拔起红薯,一块接一块地咽下,继续在园中玩耍。 未过片刻,菜园的主人便来到此处。孩童见状慌忙逃窜,园主厉声尖叫:「是谁偷了我的红薯?是谁拔了我的红薯藤?你这个偷红薯的小贼!」说罢,便手持长刀追来。园主紧追不舍,孩童拼命奔逃。奔逃途中,孩童瞥见一处土坑,便纵身跳入其中躲藏起来。 园主仍持刀追来,见物便砍。他的刀刃砍在了土坑边缘,土坑随之坍塌,孩童吓得魂飞魄散,再次拔腿逃窜。他在奔逃中迷失了方向,最终总算找到了回家的路径,跑回了家中。 与此同时,母亲与姐姐也从集市返回家中,二人正四处寻找孩童。正当她们四下搜寻之际,望见孩童气喘吁吁地跑了回来。孩童一边奔跑一边呼喊:「妈妈!妈妈!」母亲问道:「我的宝贝,发生了什么事?」孩童答道:「我今日险些丧命!我玩耍时走到了一处菜园,园主追着我,还持刀欲砍杀我!」 母亲听闻孩童所言,懊悔不已,对他说道:「我再也不会将你独自留在家中了。」她意识到自己不该将孩童单独留在家中,孩子们在户外玩耍时会更加快乐。自那日起,无论去往何处,她们都会一同出行,母亲竭力避免孩子陷入任何危险。最终,一家人幸福地度过了余生。 #### 景颇语叙事版本(转写者:卢·考恩(Lu Hkawng),语言:景颇语(Jinghpaw)) (景颇语转写对应中文翻译) 雅恩凯那毛姆维高卡努阿嘎 Madat 艾玛拉姆热。辛热那森代玛高西卡努玛西卡纳马热那恩艾热达。山努尼克瑞沙热那格莱曹姆艾恩塔伊,格莱坡艾恩塔卡沃恩艾达。山努尼纳恩塔卡瓦卡贾瓦辛甘卡瓦那玉阳蒙亚缅库春嘎恩阳格莱(帕奇桑)艾恩塔伊卡塔沃,卡塔德尚达特玉阳蒙格莱(帕奇桑)艾恩塔热艾达。戴高森代玛那(阿约伊)高卡代恩恩阳森,(姆丘)(阿约伊)沙瑙热艾达。(姆丘阿约伊)沙瑙热戴高,山努瓦尼纳恩塔卡沃伊加斯普莱尼格莱恩,加斯普莱尼格莱恩艾达。哈帕加斯普达特那伊,玛戴哈帕加斯普那亚(姆丘玛)尼恩恩艾高(姆丘阿罗伊)恩阳高(姆丘)姜高蒙阿穆库姆宗帕加斯普艾早山努尼纳恩塔卡沃蒙阿穆库姆宗帕戴库那陶恩达纳玛戴佩加斯普尚贡艾达。加斯普尚贡坡尚贡热艾热达。莱蒂姆拉尼米那阿滕塔高森代卡努扬卡纳莱江高山努高嘎特萨艾达。嘎特萨阳蒙山努高拉姆浩姆那萨马瓦曹姆拉灿艾嘎德杜达。拉姆浩姆那萨马瓦那伊库姆库萨萨瓦瓦恩阳那伊库姆库纳艾沙拉莱那森,嘎特百萨尚莱阳蒙洛伊米百那莱那库莱恩艾丹沙拉卡沃萨艾热达。戴萨洛伊戴德山努嘎特萨马瓦那萨洛伊高戴玛卡沙佩莱阳高达,西佩高恩塔卡沃陶恩达艾达。赫克拉特恩阳恩,恩塔陶恩达那(阿约伊)恩雷西艾莱蒂姆蒙山努尼纳恩塔卡沃加斯普莱尼格莱库姆祖普艾热艾马乔加斯普莱恩代尼特埃,格莱坡恩那热玛高卡代恩萨那热恩那戴库卡姆纳玛佩克瑞沙戴库陶恩达艾达。玛佩莱蒂姆蒙阿特绍姆沙赫特考达艾达。「戴尼玛埃阿尚扬努高嘎特德萨那热艾亚高玛米特苏艾玛那加斯普莱尼蒙马克拉恩艾,哈帕加斯普那伊,南朗埃庞朗加斯普乌,朗埃恩卡加斯普阳朗加斯普乌,哦拉恩卡江,哦拉,哦拉恩卡江哦拉加斯普乌」恩那春艾达。「戴加斯普金江代代尼沙乌亚」恩那戴库那春达艾达。玛戴佩赫特达纳纳戴库那萨马瓦艾达。萨马瓦热阳蒙山努蒙沙尼曹姆拉米那马瓦嘎特萨马瓦嘎特高沃山努萨恩恩陶恩那库莱恩艾戴拉普兰卡沃高戴玛戴高达,西高恩库卡塔沃(足球)拉格尼加斯普金热那森代(足球)百加斯普陶恩艾达。(足球)百浩唐加斯普浩唐加斯普浩唐加斯普陶恩恩阳森,亚特赫林高伊(足球)高恩塔辛甘德勒瓦赛达。南辛甘德勒瓦那森哦卓沙拉米卡沃萨赫林恩艾莱蒂姆蒙西高戴佩埃格莱百玉绍朗恩纳米西高恩库卡塔沃沙加斯普恩艾莱蒂姆蒙恩库卡塔沃加斯普艾特(足球)辛甘德柴艾尼高恩邦艾热艾马乔西高辛甘德(足球)柴马瓦纳哦沙拉米卡沃瓦赫林恩艾戴尼佩蒙格莱百玉绍朗拉绍朗热那森,戴高萨嘎特萨瓦热那森(足球)佩百浩唐浩唐浩唐浩唐热那加斯普陶恩恩阳加斯普陶恩恩西高恩塔卡沃那普 Sai 达洛,戴高那高西高加斯普赛达。加斯普莱阳森(足球)浩唐莱特浩唐莱特热那加斯普萨马瓦艾达。加斯普那萨马瓦亚特赫林高西高那(足球)佩高莱赫库朗朗埃米德埃,哈卡浩姆朗埃米德埃,浩唐邦考艾达。浩唐邦考热莱蒂姆蒙西高戴埃拉姆戴高拉加特浩姆加斯普浩姆坡当恩那森拉加特浩姆热那戴库那尚旺马瓦艾达。沙瑙马瓦艾萨洛伊西高蒙曹姆拉灿艾孙朗埃米卡沃杜艾达。孙戴高高奈桑孙热艾达。奈桑孙热戴高埃杜马瓦艾萨洛伊西高高奈桑孙丹热艾尼恩穆加艾,西佩高拉恩拉翁克瑞马克瑞拉克拉达亚艾热艾马乔西高高丹热孙尼蒙恩穆加艾热艾马乔高孙戴库尼蒙西高沙拉米浩唐加斯普沙拉米浩唐加斯普热那坡陶恩艾达。奈桑鲁尼巴达特艾萨洛伊伊,代奈桑炮尼百诺伊格朗普瓦热艾戴萨洛伊西高高西加艾巴奈桑尼百热那森西高戴奈桑尼沙沙克瑞沙,沙克瑞沙热那森西高高丹热那沙拉米那百浩唐巴伊,浩唐岗巴玉阳格莱曹姆艾尼普瓦艾尼丹热艾尼蒙百浩唐巴伊沙玉热那森西高戴库那百加斯普拉加特浩姆陶恩艾达。莱阳森亚特赫林高戴孙马杜瓦萨瓦赛达。孙马杜瓦萨瓦莱江高西高浩庞艾达,浩庞艾达,孙马杜瓦「恩吉奈奈桑拉古沙艾高卡达瓦莱恩昆」恩阳哦沙拉古巴阿亚伊达艾莱阳森「恩吉奈奈桑巴考亚阿亚伊考亚艾卡达瓦莱恩艾昆」恩阳「南伊,奈桑拉古特伊」恩那森戴库那夏丘艾达。恩图加鲁劳艾哈派纳孙马杜代高夏丘艾达。夏丘克莱西夏丘夏丘克莱西夏丘莱艾萨洛伊西高高浩庞克莱西浩庞,浩庞克莱西浩庞马瓦艾萨洛伊西高杨布兰朗埃米穆纳杨布兰戴高百贡唐尚瓦艾达。杨布兰戴高百贡唐尚莱那蒙杨布兰戴高百贡唐尚纳百马科伊恩阳代孙马杜高伊,恩图加鲁劳艾哈派艾孙马杜高百汉夏丘南那森百瓦加塔姆浩姆艾达。加塔姆阿扎特浩姆艾萨洛伊高戴杨布兰佩百瓦加塔姆赫克拉特艾萨洛伊高杨布兰百加马瓦纳戴玛戴高格莱百卡江马瓦艾达。格莱百卡江马瓦纳西高百浩唐浩庞马瓦艾,劳特拉加特马瓦纳拉加特克西拉加特,拉加特克西拉加特米那西拉姆蒙瑙恩穆马瓦艾莱蒂姆蒙勒拉库嘎特,哦拉库嘎特莱蒂姆蒙山泰纳恩塔德百嘎特盖普瓦艾阿滕塔莱江高西高卡努扬卡纳高嘎特萨艾卡沃那蒙杜瓦莱陶恩艾达。嘎特萨艾卡沃那蒙杜瓦热那卡沙佩瓦塔姆恩艾阿滕热艾达。戴马乔卡沙巴山努瓦塔姆浩姆恩艾阿滕塔森代卡沙高马努玛纳巴纳拉加特普瓦伊,「努埃,努埃」恩那格莱巴纳拉加特普瓦那库恩「玛埃代尼哈帕巴宾瓦萨塔」恩阳森「戴尼玛戈诺西马瓦艾,加斯普浩姆那哦拉德孙德朗埃米德杜马瓦艾恩阳森,戴高那孙马杜瓦汉夏丘加塔姆艾」恩那戴库那春艾达。萨洛伊西高那卡沙戴库那春艾佩蒙西米特莱热那高亚考恩那高努蒙戴库恩加拉瓦萨那恩那西那米特塔蒙奥玛戴佩高戴库克瑞拉陶恩达恩迈艾达,玛尼高提纳昂恩塔卡沃高卡代坡克瑞拉陶恩达艾莱蒂姆蒙山泰坡当恩艾高辛甘德森格莱格劳坡当恩艾」恩那森西高蒙戴库米特拉那山努努尼庞高戴库顿布顿布恩热艾沙拉劳沙拉加德萨蒂姆恩蒂姆浩姆蒂姆蒙沙拉劳沙拉热纳恩纳纳玛尼阿赫克里特卡普拉艾拉姆佩蒙恩库鲁玛尼莱勒那拉姆蒙恩热山努尼格莱坡克瑞拉热那马图特纳恩普拉萨克赫伦恩马瓦艾达。
提供机构:
PARADISEC
二维码
社区交流群
二维码
科研交流群
商业服务