KK1-1777 - Hkau na galaw ai matsan wa (A farmer entertaining guests) with English translation
收藏Research Data Australia2024-12-14 收录
下载链接:
https://researchdata.edu.au/kk1-1777-hkau-english-translation/1547154
下载链接
链接失效反馈官方服务:
资源简介:
Translation (Rita Seng Mai) I would like to tell you a story. Would you like to listen? The story is about a poor farmer. Once upon a time, there was a poor farmer in a village. He did not own any farms. He had to rent a farm from the others. But he couldn't pay for rent. He didn't have enough money to pay back for the buffoloes which he rent. So, he worked for the farm owner in the daytime and ploughed for himself at night. One day, a deity transformed as human and came to him. The deity said, "We will be guests at your house tonight. Raise some sticks around your house. Do you have a seven-year-old chicken and pig? Prepare a seven-year-old fermented rice for us." And he walked away. At midnight, the poor farmer went back to his house. He discussed with his wife, "My wife, do we have a seven-year-old chicken?" His wife said, "Yes, we do." He asked her again, "Do we have a seven-year-old pig?" She said yes. He asked, "What about seven-year-old fermented rice liquor?" She said yes. The next morning, he ploughed his farm for the farm owner in the daytime and worked for himself at night. When he got back home at night, there arrived seven guests at his home. The guests were already asleep. While they were sleeping, the farmer and his wife prepared meal for them Although they had already cooked everything, the guests were still asleep. They thought, "Let's treat them when they wake up." The next morning, the guests didn't wake up. Then, the poor farmer and his wife wondered why the guests didn't wake up. They already prepared breakfast for them. So, they decided to wake them up. And they lifted the blanket. Surprisingly, there was only gold under the blanket. They were surprised and overjoyed. All the guests under the blankets turned into gold. When they looked outside their house, there were full of buffaloes and cows. They were so happy and told this good news to their neighbours. The neighbours were surprised too. The chiefs said, "We should act like this. We have to offer this gold to the king ." Then, the poor farmer, his wife, the chief and other three men from the village went to the palace. When they arrived at the palace, the king asked them, "Where did you get this big amount of gold?" The poor farmer said, "Last night, we had seven guests at home. In the morning, they turned into gold." The king said, "I will not give this gold to you. You two come stay with me in the palace." The farmer said, "We are afraid we can't. We have many buffaloes and cows too." Then, the king took two golds and gave five golds back to the farmer. The farmer and his wife sold those five gold and some buffaloes. They got rich. Later, they had got two sons and two daughters and lived happily. If we really work hard, GOD will bless upon us and help us. This is the end of the story. Transcription (Lu Awng) Mani e shu ni e a ji maumwi langai mi hkai dan na yaw. I madat ra na kun? e rai sa nanhte madat ra ai hte maren a ji maumwi hkai na. Hpabaw maumwi ta nga jang matsan wa hkauna galaw ai lam re yaw. Moi da nye shu ni e grai matsan ai la langai mi nga ai da. Dai matsan ai kaw nga ai la wa gaw hkauna galaw sha na shi hkauna n lu ai da. Retim mung masha hkauna shap na shi hkauna galaw sha ai da. Dai hkauna galaw sha ai matsan la wa gaw da i ma ni e ndai matsan wa gaw hkauna jahpu n jaw lu ai. Bai nga shap jahpu mung shi n jaw lu ai, dai majaw shani chyingtung de re yang gaw nhtoi htoi ten kaw gaw hkauna madu ni a hkauna hpe galaw ya, shi hkauna hpe gaw shana nsin e galaw re na shakut ai matsan wa nga ai da. Dai matsan wa gaw shana e shi hkauna galau nga ai ten hta hpan wa sagya ngu ai wa shi kaw sa du ai da, hpan wa sagya gaw shinggyin hpan sa nna shinggyin masha zawn rai nna sa du n htawm e matsan wa e la shabrang wa e nang grai shakut ai majaw nang kaw anhte ni hpawt na sa manam na ga ai. Dai majaw na nta n hpung n chyang grup grup mailak hpungdung ni jun da u ngu tsun ai da. Bai nna kahtap nna tsun ai gaw nang 7ning u la lu nni? 7 ning U la sat u. 7 ning na ai tsa mung jahkrat u ngu tsun ai da. Jahkrat u ngu tsun ai da, dai ngut na hpang wa sagya hpang na sa wa ai shinggyin masha gaw mat mat ai, wa mat ai da. Ya ndai hpan wa sagya wa mat ai hpang dai matsan wa gaw hkauna htu ngut re n htawm, ningsin yup tung e nta de wa ai da. Nta de wa nna madu jan hpe bawng yu ai da. Ma ni kanu e an 7 ning re u la lu ga ni ngu san ai da. Shaloi madu jan gaw lu ai lo dingla wa e lu ai lu ai 7 ning re U la langai lu ga ai ngu na, shaloi gaw 7ning na ai tsa lu ga ni ngu , lu ai lo dingla e lu ai salang wa e dingla wa e ngu tsun ai da. Re yang gaw hpang shani gaw nta madu ni a hkauna madu ni a yi sa galaw, re shana gaw shi yi bai hkauna bai galaw re na dai shana shi nta wa yang gaw manam marai 7 shang ai da. Manam marai 7 gaw du ai hte yup ra galaw nna yup ma ai da, dai manam marai 7 yup ai ten hta nta madu ni gaw mi na U la 7ning re u la mung sat 7 ning na ai tsa mung jahkrat re na mu mu mai mai hkut hkut nai nai malu masha lajang jaw ai da. Nta madu jan gaw lusha jin ngut timmung manam ni gaw n rawt hkraw i, re majaw e grai puba na re sam sai, ngu na n sharawt ai da, n sharawt na jahpawt manap jau jau gaw ndai manam ni mana na shat mai atsawm sha lajang jaw na re ngu na sharawt timmung n rawt ai da. E dai maumwi gaw ndai matsan masha wa gaw mau sai da, shan la 2 mau, manam ni gaw n rawt hkraw, shat e mung jin mat tim n rawt hkraw re majaw nba hpun grai hkungga la ra ai hte n ba hpun gawng yu yang ja tawng ni byin taw nga ai da. Shan gaw mau, mau mau myi hpri si she kahte hkra mau, hkrap she mayu, kara she marawng, rai na mau da, magra yu yang kaja wa ja tawng hkrai bai rai. Shinggyin masha nrai mat, yawng jatawng 7 byin mat ai da. Grai mau na n jang de n hpung de le yu mung e dumsu nga u wa yam gna ni wa majoi she n ta grup grup n ta nhpung jang grup grup nga taw ai da. E dai majaw n baw she nga nyuk she nga ik she nga katap she nga a nga ai da. Dai majaw dai la yen gaw htingbu hpe sa tsun ai da. Htingbu ni e sa tsun yang yawng e sa yu mau, ja tawng ni mau, jatawng ni yu nna mau, rai nga ma ai da. E mare salang ni gaw mau di nga nngut sai, nmai sai, ndai ja hpe dut na matu hkawhkam hkawseng hkaw de sa yu ga, sa du ga nga na dai mare na marai 2, 3 hpe woi nna dai matsan ma, matsan salang wa hte madu jan gaw nta kaw na pru hkawm sa n htawm e hkawhkam hkaw de sa nna hkawhkam hkaw kaw du ai shaloi gaw hkawhkam hkaw ni hkawhkam wa gaw dai kanang na lu a ta? ngu san yang gaw e mana anhte nta kaw manam yup ai wa dai zawn zawn re jatawng byin ai re lo ngu shaloi gaw nan hpe ndai jatawng gaw n jaw sai nan mahtang nang de wa nga marit ngu ai da. E an gaw nang de gaw nwa nga, dumsu nga grai law ga ai ngu tsun ai da. Retim mung hkawhkam ni gaw jatawng 2 la kau ya nna 5 hteng gaw nta mdu yen hpe mi na jahkrai yen la hpe bai jaw dat ai da. Dai ten la gaw dai jatawng dut sha re na dai dumsu nga ni dut sha re na nga nga ai. Shingrai nga nga yang e kasha mung la sha ma 2, numsha ma 2 bai mayet maya nna gumrawng gumra mayet maya rai nga pyaw lusu wa sai da. Maumwi gaw ndai kaw htum sai law ma ni e. Anhte gaw shakut yang gaw karai kasang hpan jaw ai, shaman jaw ai, ngu ai re, ndai hku tsun ma ai. . Language as given: Jinghpaw
译述(丽塔·盛迈/Rita Seng Mai):我想为你讲述一则故事,你愿意聆听吗?这则故事关乎一位贫苦农夫。从前,某个村落里住着一位贫苦农夫,他并无自己的田产,只能向他人租种农田,却无力支付租金,甚至连租赁耕牛的费用都无力偿还。于是,他白日里为田主劳作,夜间则为自己垦荒耕地。一日,一位化为人形的神祇前来寻他,说道:"今夜我们将做客你家。请在房屋周围竖起木杆,你家中可有七年生的鸡与猪?再备上七年陈的酒酿供我们享用。"说罢便离去了。夜半时分,贫苦农夫返回家中,与妻子商议道:"娘子,咱们家有七年生的鸡吗?"妻子答道:"有的。"他又问:"那七年生的猪呢?"妻子也说有。他再问:"那七年陈的酒酿呢?"妻子依旧点头应允。次日清晨,农夫依旧白日为田主耕作,夜间为自己垦地。当晚归家时,家中已有七位客人,客人们早已熟睡。尽管夫妇二人已经备好饭菜,客人们仍未醒来。二人思忖:"等他们醒了再款待吧。"次日清晨,客人们仍未苏醒。贫苦农夫与妻子颇感疑惑——他们已经备好了早餐,便决定叫醒客人。当他们掀开毛毯时,竟惊异地发现毛毯下全是黄金。二人又惊又喜,原来毛毯下的七位客人都已化作黄金。他们望向屋外,只见满院都是耕牛与黄牛,夫妇二人欣喜不已,将这桩喜事告知了乡邻,乡邻们也十分惊讶。村长说道:"我们应当效仿此举,得将这些黄金献给国王。"于是,贫苦农夫、他的妻子、村长以及村里另外三人一同前往王宫。抵达王宫后,国王问道:"你们从何处获得如此巨额的黄金?"农夫答道:"昨夜我们家中来了七位客人,清晨他们便化作了黄金。"国王说:"这些黄金我不能给你们,你们二人随我留在王宫吧。"农夫道:"我们恐怕不能应允,我们还有不少耕牛与黄牛要照料。"于是,国王取走两锭黄金,又返还给农夫五锭。农夫与妻子变卖了那五锭黄金与部分耕牛,就此发家致富。后来,他们育有二子二女,过上了幸福的生活。若我们勤恳劳作,神明便会庇佑相助。这便是这则故事的结局。
转录(卢昂/Lu Awng):玛尼与舒尼二人欲为诸位讲述一则故事,诸位是否愿闻?此故事关乎一位贫苦农夫。往昔村中住着一位无田之人,只得租种他人田地,却无力偿付租资,连所租耕牛的费用亦无力偿还。于是他白日为地主劳作,夜间则为自家垦荒。一日,一位化为人形的神灵前来,对他说:"今夜我等将赴你家做客,请在屋周竖起木杆。你家可有七年生的鸡与猪?再备上七年陈的米酒供我等享用。"言罢便离去了。夜半时分,农夫归家,与妻子商议:"娘子,我家可有七年生的鸡?"妻子答曰:"有。"他又问:"那七年生的猪呢?"妻子亦答有。再问:"那七年陈的米酒呢?"妻子依旧应允。次日清晨,农夫依旧白日为地主耕作,夜间为自家垦地。当晚归家,家中已有七位客人,皆已熟睡。尽管夫妇二人已备好饭菜,客人们仍未苏醒。二人思忖:"待他们醒来再款待便是。"次日清晨,客人们仍未醒来。农夫与妻子颇感疑惑——他们已备好早餐,便决定叫醒客人。掀开毛毯时,竟惊见毯下尽是黄金。二人又惊又喜,原来七位客人皆化作了黄金。他们望向屋外,只见满院皆是耕牛与黄牛,夫妇二人欣喜万分,将此事告知乡邻,乡邻们亦十分惊讶。村长言道:"我们当效仿此举,需将这些黄金献给国王。"于是农夫、妻子、村长与村中另外三人一同前往王宫。抵达王宫后,国王问道:"你们从何处得来如此巨额的黄金?"农夫答曰:"昨夜我家来了七位客人,清晨他们便化作了黄金。"国王说:"这些黄金我不能给你们,你们二人随我留在王宫吧。"农夫道:"我们恐难应允,我们尚有不少耕牛与黄牛要照料。"于是国王取走两锭黄金,返还给农夫五锭。农夫与妻子变卖了那五锭黄金与部分耕牛,就此富裕起来。后来,他们育有二子二女,过上了幸福的生活。若我们勤恳劳作,神明便会庇佑相助。此乃故事之结局。
给定语言:景颇语(Jinghpaw)
提供机构:
PARADISEC



