five

KK1-1295 - Dingla wa a kasha masum a lam (Thoughtful son Ma La) with English translation

收藏
Research Data Australia2024-12-14 收录
下载链接:
https://researchdata.edu.au/kk1-1295-dingla-english-translation/1545408
下载链接
链接失效反馈
官方服务:
资源简介:
Translation (Rita Seng Mai) Once upon a time, there was an old man who had three sons; Ma Gam, Ma Naw and Ma La. Ma Gam and Ma Naw were brave. They were very good at shooting arrows and using spears. They were very strong and good at everything. But Ma La was not like that. He thought everything carefully first before he decided it. He was patient too. One day, their father said to them, "Each of you, go and find a woman whom you like and who has the same mindset as you." So, they went out to find brides. On their way, they saw there was a group of ants in the water. They were on a fallen tree in the water. At that time, Ma Gam and Ma Naw tried to push the tree into the deep water to kill the ants. The youngest brother stopped them and said, "Don't do like that. Let them stay there. Don't kill them." So, they didn't kill the ants and kept going to find brides. Then, they stopped for lunch somewhere on the way. While they were having lunch, they saw a family of ducks swimming happily in the water. Ma Gam was about to shoot them. He said, "If we kill those ducks and grilled them, we will be so full." Ma La, the youngest brother, said, "Don't kill them, my brother. Although we don't eat them, we have enough food for us." They didn't kill them and continued their journey. While they kept going, they saw a big beehive on a tree. There was much honey too. Ma Gam and Ma Naw said, "If we eat that honey, we will be so full." Then, they built a fire to drive the bees away and get a beehive. Ma La said, "Don't burn them. If the fire catches the tree, things will get worse. We have enough food although we don't eat that honey." The two elder brothers were angry at Ma La because he kept stopping them not to do this or that the whole day. Then, they continued their journey. Somewhere in the forest, they saw a house. An old man and a young lady lived there. The old man asked them, "Where are you going, you three?" They said, "We are searching for a woman who is meant to be with us." The old man said, "Then, sleep here for a night." The three brothers fell in love with the beautiful as soon as they saw her. So, the old man didn't know how to do. He said to Ma Gam first, "Tomorrow, go get 1000 pearls. You must bring 1000 pearls before it gets dark. If you can't, you will be a post." Ma Gam said, "That's so easy for me. I can do it." The next day, he went to find 1000 pearls. But he got only 10. So, he turned into a post right there. The old man asked Ma Naw to do the same thing. Ma Naw got only 20 pearls the whole day. So, he turned into a post too. Then, the old man asked Ma La to do the same too. Ma La was thinking so hard; how to do with this problem. The beautiful lady said to him, "Don't worry too much. Just think in a simple way. Try your best to be success in collecting pearls." On his way, he met ants. One of the ants climbed onto him and said in his ears, "Where are you going?" He said, "I'm searching pearls." It said, "Then, I will help you. I am the king of ants. You have saved our lives before. You saved us when your brothers were trying push us into the water. We'd like to show our gratitude for what you've done." The ants helped him searching pearls. He got 1000 pearls even before it got dark. He went back and showed the pearls to the old man. The old man was surprised. He said to Ma La, "There is a ring of the girl. She lost it in the water. You have to take it back tomorrow. If you can't, you will be a post." The next morning, he went to the river to get the ring back. At that time, a mother duck came to him. It asked him, "Where are you going?" He said, "A girl's ring dropped in this river. So, I am coming here to find it." It said, "Then, we will help you. You saved us from your brothers. So, we'd like to express our gratitude to you." A duck family helped him finding the ring. Before it got dark, he found the ring. He gave it to the old man. The old man was so surprised. He thought, "This young man is really brave." And he said to Ma La, "I will let you do only one more thing tomorrow." He made the beautiful girl into three clones. And he told Ma La, "If you can choose the right girl, take her. If you can't choose her correctly, you will be a post." Ma La was thinking so hard how to choose the right one. He was about to choose one girl. At that moment, a bee flew near him and said, "I'd like to show my gratitude to you since you've saved our lives. I will show which girl is the right one. I'm the king of bees. You saved us when your brothers were about to burn us. So, I'd like to show my gratitude." Then, it started finding the correct girl among three. It sat on the middle one. It said, "This is the correct one." Then, Ma La took the hand of that girl. The old man was surprised and said to Ma La, "You can do all the things I've asked you to do. So, you are the right person for her. You can take her as your wife." In the end, Ma La and the beautiful girl lived happily ever after. Transcription (Lu Awng) Dingla wa a kasha 3 moi shawng de dingla wa gaw da magam, manaw, mala nga ai da. Magam yen manaw wa mi she grai magrau grang ai da. Pala ni ndai hku ndan ni tim grai chye gap ai, lata ni grai (te) ai da. Shan nau ni gaw shan nau na atsam gaw grai byin ai da. Dai she shan nau yen gaw n gun grai ja ai, ndai mala re yang gaw hpa mung n chye, hpa mi galaw law shan nau ni gaw shi gaw myit sawn sumru yu na she daw dan ai da. Shi gaw myit ma grai galu galang re grai chye myit ai da. Dai she lani mi na nhtoi hta, kawa gaw da nan nau ni hte gam maka hkrum ai num sa tam wa mu, mare langai mi langai ngai ganam sa tam wa mu ngu tsun. Dai shaloi sa mat wa ai da, shan nau ni 3 sa mat wa da, lam hkawm shat ni ma majaw gun da, hkawm mat wa she ndai hka kaw wa mi she hkugyin sumpum mi nga taw ai da. Kugyin sumpum mi hpunghkraw kaw dai hku nga taw nga dai she mu ai da. Dai she ndai magam yen manaw she punghkaw dai kaw na kugyin ni hpe gaw hka kaba taw ai de shayawng kau ya maw ai da. Shayawng kau maw ai shaloi she tsun ai da. E dai hku hkum shingdit law shanhte ni hpunghkaw kaw nga taw ai wa ra mi nga taw u ga. Shanhte ni pyaw chyai ai she re, hkum nanhte hkum a ba yen a bawk nan 2 shanhte hpe hkum sat ngu tsun ai da. Hkum sat ngu tsun ai shaloi she kaja sha, shan nau ni 3 dai kugyin hpe nsat ai rai mat wa she, kugyin hpe nsat ai rai mat wa na, hkawm hkawm hkawm, shanhte gaw shat sha hkring hka kaw wa mi she hkau pyek kasha ni wa she kanu mada kasha mada shan nu ni wa grai pyaw di hka kaw nga taw ai da. Dai she magam wa mi gap maw ai da. Sat maw ai she ndai wa hpe sat yang gaw anhte ni ju sha yang grai hkru sai, an nau ni ju sha yang grai hkru sai nga na gap maw ai shaloi mala tsun ai da. E a ba e hkum gap law, ndai hkau pyek shan nsha tim an nau ni gaw malu masha gaw dai ram gaw alaw alam mi she re wa ndai hkai pyek nsat ga law ngu tsun ai da. Dai she kaja sha bai lawt mat ai da, dai hkai pyek ni hpe bai n sat kau she bai hkawm dan na bai matut na bai hkawm ai shaloi she lagat wa mi she oh lagat papa kap taw nga ai da. Pa pa re hpun kaw, lagat ntsin mung lwi yun she yun da. Kei ndai lagat ndai di sha yang chyawm gaw grai hkru na sai ngu magam yen manaw gaw wan wut ai da. Wan hte nat kau dat ga ngu na wan wut maw ai shaloi ndai mala wa tsun ai, i wan nat yang gaw ndai sharaw ni hkru mat wa yang gaw nmai ai. Hkum nat lagat ma hkum di sha, ndai lagat n tsin n sha tim an nau ni gaw malu masha a law alam re gun ai me, n la sha ga ngu tsun ai da. Dai she kaja sha mala mung grai pawt mayu mat ai, ndai hpa mi galaw tim dai ni tup nang hkrai hkan pat ai majaw hpa mung n lu galaw ai ngu na grai pawt di re mat wa she kaja sha shanhte ni shan nau ni 3 bai hkawm mat wa re hto nam maling kaw mi she nta langai nga taw ai da. Dai kaw sa wa ai da, dingla langai hte mahkawn kasha langai nga ai da, dingla dai wa mi she nan nau ni gara sa wa rai nga she, an nau ni gaw an nau ni hte gam bung ai num sha hpe tam hkawm ga ai ngu tsun ai. Dai hku re yang nang kaw naw yup la mu, ndai kaw lana mi yup la mu ngu tsun ai da. N dai num sha wa gaw grai tsawm taw ai da e, magam mung ra, manaw mung ra, mala mung yu ra she kaning mung n chye di ndai dingla wa gaw dai hku re yang gaw magam hpe shawng tsun ai da. Hpawt ni ndai (pale) dai hpan 1000 hta wa rit. Ndai nang 1000 jan n du yang 1000 lu hta wa rit, jan du yang 1000 nlu hta yang gaw nang gaw dai kaw nan shadaw nan tai mat na ra ai ngu tsun, dai shaloi magam wa gaw dai sha wa me ngai lu hta ai ngu na she rai mat wa she dai shaloi she dai ( pale) sa tam ai da, shaning ting hta yang 10 sha lu hta ai da. Jan pyi du mat ai maja shi gaw jan du tim 10 sha lu hta ai majaw shi gaw dai kaw nan shadaw tai di nga mat ai da. Hpang e manaw, hpang shani manaw bai sa mat ai da. Manaw mung dai (pale) bai sa tam mat ai shaloi she jan du hkra re yang she 20 sha lu hta ai da. 20 sha lu hta ai she shi mung 1000 n du ai majaw shi mung dai kaw shadaw tai di nga mat ai da. Dai shaloi mala wa bai hpang e shi gaw grai myit ru sai da, kahpu yen pyi naw dai kaw shadaw tai mat ai, ngai gara hku di na i nga na, retim shi gaw ndai numsha wa ga htet dat ai da, myit hkum ru, atsawm sha hta wa u nang na magam bungli ndai hpe awng dang hkra nang shakut di galaw wa yaw ngu di tsun ai da. Dai she shi kaja sha num sha wa htet ai majaw shi rai mat wa she ndai (pae long) sa hta na re ngu sa mat she kugyin hte hkrum ai da. Kugyin ni wa shi hpe na kaw she lung wa na nang gara sa rai ngu she ngai (pale ) sa tam ai ngu tsun ai da, um dai sa tam ai re yang ngai ma tam garum na. Ngai gaw kugyin ni na hkawhkam re nang mung anhte na asak hpe hkye la ai re. Na hpu yen anhte ni e hka de shayawng maw ai shaloi nang hkye da ai re, dai majaw anhte kugyin hku na nang hpe chyeju bai n htang na ngu tsun ai da. Dai shaloi shi kaja sha ndai kugyin ni hta nang ai da lu, jan pyi n du ai 1000 mi lu hta kau ai da. 1000 mi lu hta na shi la wa da, dingla wa mau mat sai da. Aten jahkring sha 1000 mi lu hta ai mau mat na nang dai re yang hkawhkam kasha ngu ga le ndai num sha na ta chyawp ndai hka kaw hkrat mat ai nang ndai naw hta ya rit hpawt ni nang dai lu hta ya u, nlu hta yang gaw jan du hkra galaw u, n lu galaw yang gaw shadaw tai mat na ra ai ngu tsun ai. Kaja sha shi hpang shani bai laing de bai sa mat ai, ta chyawp hta na matu sa mat wa she hkai pyek kanu wa bai sa wa ai da. Gara sa ai rai ngu she ngai ndai kaw numsha oh ra na ta chyawp hkrat mat ai majaw ngai ndai ta chyawp sa hta ai re ngu tsun ai da. E ngai an nu ni nang hpe chyeju htang na yaw. An nu ni hpe na hpu ni gap sat maw ai shaloi nang hkye da ai majaw an nu ni garum na. An nu ni nang hpe chyeju htang ai re u ga, hkan nu ni kaja sha tam nang ai da. Tam nang re she jan pyi ndu shi yang ta chyawp bai mu ya ai da. Shi dai ta chyawp dai hpai na dingla wa hpe wa jaw ai da. Dingla wa mau mat sai da. Dai ram magrau grang ai kaning re i ngu la dai ngu na gai hpawt ni re yang gaw nang hpe langai sha nang hpe anhte ni galaw shangun sa na. Ngu na ndai numsha hpe langai hpe sha wa marai 3 hku galaw kau ai da. Nang ndai kaw na numsha hpe nang lata lu ai re yang gaw nang la sa nu. Nlu lata ai re yang gaw nang gaw shadaw bai tai mat na ra ai ngu, dai shaloi she myit ru sai da lu, hpang shani gaw gara hku wa di na i ngu shi grai myit ru di nga da. Shi lata maw ai da lu, shi sa yu she lagat wa she e nang hpe ngai chyeju htang na ngu tsun, nang ndai numsha ndai hpe lata maw ai nre i. Kaja wa gara gaw kaja ai gara gaw n kaja ai ngai lata ya na yaw. Ngai gaw ndai lagat ni na hkawhkam re. Moi ngai nan nau ni hkawm ai shaloi anhte ni hpe na hpu yen anhte ni ju shamawng kau ai shaloi nang hkye da ai majaw nang hpe anhte chyeju htang na yaw ngu na lagat dai wa mi she ngai sa kap ai wa hpe nang dun la u yaw ngu tsun, kaja sha lagat dai wa kei mare 3 yup nga ai hpe ngoi hkrai ngoi na tam hkrai tam she ka-ang na numsha hpe wa mi she wa ndai wa jung ai da. Ndai re sai ngu tsun dat dai shaloi ndai la kasha wa gaw ndai ka-ang na numsha hpe dum pru wa ai. Kaja sha re taw dingla wa gaw nang hpe ngai shangun ai yawng hkra nang awng dang ai re majaw ndai numsha gaw nang hte gying dan ai, nang la sanu yaw ngu na dai kaw na ndai la kasha hpe jaw kau dat ai da, shan 2 grai pyaw na wa mat ai da. . Language as given: Jinghpaw

### 翻译(丽塔·森·迈) 从前,有一位老者,膝下有三子,分别是马甘(Ma Gam)、马瑙(Ma Naw)与马拉(Ma La)。马甘与马瑙勇武过人,精于射箭与长矛技法,体魄强健,诸事皆能。然马拉却截然不同:他行事前必先缜密思虑,且极具耐心。 一日,老者对三子说道:"你们各自去寻一位心仪且志趣相投的女子为妻吧。"于是三人便动身外出寻觅良缘。 途中,他们见一群蚂蚁被困在水中的一棵倒木上。马甘与马瑙欲将那棵树推入深水以灭杀蚂蚁,却被三弟马拉拦下:"切莫如此,让它们留在原地,勿要伤它们性命。"三人遂未伤害蚂蚁,继续前行寻亲。 行至某处,三人停下用午餐。正当他们用餐时,又见一家野鸭在水中悠然游弋。马甘正要举箭射杀,说道:"若将这些野鸭烤来吃,我们便能饱餐一顿。"三弟马拉劝道:"兄长莫杀它们,即便我们不吃,今日的食物也已足够。"三人便未猎杀野鸭,继续赶路。 继续前行时,他们见树上有一个硕大的蜂巢,内里蜂蜜颇丰。马甘与马瑙说道:"若能取来蜂蜜食用,我们定能大饱口福。"于是他们便生火驱蜂,欲取蜂巢。马拉又劝阻道:"切莫纵火,若火势蔓延至树木,后果不堪设想。即便我们不吃这些蜂蜜,今日的食物也已足够。"两位兄长因马拉整日阻拦他们行事,心中颇为不悦,便继续赶路。 行至森林深处,他们见到一处屋舍,内有一位老者与一位年轻女子。老者问道:"你们三位要去往何处?"三人答道:"我们正在寻觅与我们有缘的女子为妻。"老者说道:"那便在此歇息一夜吧。"三子初见那位女子便心生爱慕,老者一时不知如何是好,遂先对马甘说道:"明日去寻一千颗珍珠,必须在日落前带回一千颗珍珠。若做不到,你便会化作一根柱子。"马甘答道:"这对我来说易如反掌,我能做到。" 次日,马甘便动身寻找珍珠,但终日仅寻得十颗,遂当场化作一根柱子。老者又让马瑙去做同样的事,马瑙整日仅寻得二十颗珍珠,也当场化作了柱子。随后老者让马拉去寻一千颗珍珠。马拉苦思冥想,不知如何是好。那位美丽的女子对他说道:"不必过于忧虑,只需以简单的方式思考,尽力去完成收集珍珠的任务即可。" 途中,马拉遇见了蚂蚁。其中一只蚂蚁爬到他耳边问道:"你要去往何处?"马拉答道:"我在寻找珍珠。"蚂蚁说道:"那我便助你。我是蚁王,你曾救过我们的性命——当年你的兄长欲将我们推入水中时,你救下了我们。我们愿报答你的恩情。"于是群蚁协助马拉寻找珍珠,日落前他便集齐了一千颗珍珠,返回将珍珠交给了老者。老者颇为惊讶,说道:"这里有一枚姑娘遗失在水中的戒指,你明日去将它取回。若做不到,你便会化作一根柱子。" 次日清晨,马拉来到河边寻找戒指。此时,一只母鸭游到他身边问道:"你要去往何处?"马拉答道:"有一位姑娘的戒指掉在了这条河里,我前来寻找它。"母鸭说道:"那我们便助你。你曾从你兄长的手中救下我们,我们愿报答你的恩情。"于是一家野鸭协助马拉寻找戒指,日落前他便找到了那枚戒指,交给了老者。老者更加惊讶,心道:"这年轻人着实不凡。"遂对马拉说道:"明日我只让你做最后一件事。" 老者将那位美丽的女子化作三个克隆体,对马拉说道:"若你能选出正确的姑娘,便可娶她为妻;若选错了,你便会化作一根柱子。"马拉苦思冥想,不知如何选出正确的女子。正当他正要挑选时,一只蜜蜂飞到他身边说道:"我愿报答你的恩情——当年你的兄长欲纵火焚烧我们的蜂巢时,你救下了我们。我将为你指出正确的姑娘。我是蜂后。"说罢,蜜蜂便在三位女子中寻找,最终停在了中间的那位女子身上,说道:"这便是正确的人选。" 马拉遂牵起那位女子的手。老者大为惊讶,说道:"你能完成我所要求的一切,你便是她的良配,可娶她为妻。"最终,马拉与那位美丽的女子过上了幸福的生活。 ### 转写(卢·翁) 从前,有一位老者,膝下有三子,分别为马甘、马瑙与马拉。马甘与马瑙勇武善战,精于射箭与长矛技艺,体魄强健,诸事皆能。而马拉却与之迥异:行事前必先缜密思量,且极具耐心。 一日,老者对三子言道:"尔等各自去寻一位心仪且志趣相投的女子为妻。"于是三人便动身外出寻觅佳偶。 途中,他们见一群蚂蚁被困于水中的倒木之上。马甘与马瑙欲将那棵树推入深水以灭杀蚁群,却被三弟马拉拦下:"切莫如此,任它们留在原地,勿要伤其性命。"三人遂未伤害蚂蚁,继续前行寻亲。 行至某处,三人停下用午餐。正当他们用餐时,又见一群野鸭在水中悠然游弋。马甘正要举箭射杀,言道:"若将这些野鸭烤来食用,我们定能饱餐一顿。"三弟马拉劝道:"兄长莫杀它们,即便我们不食,今日的食物也已足够。"三人便未猎杀野鸭,继续赶路。 继续前行时,他们见树上有一个硕大的蜂巢,内里蜂蜜颇丰。马甘与马瑙言道:"若能取来蜂蜜食用,我们定能大饱口福。"于是他们便生火驱蜂,欲取蜂巢。马拉又劝阻道:"切莫纵火,若火势蔓延至树木,后果不堪设想。即便我们不食此蜂蜜,今日的食物也已足够。"两位兄长因马拉整日阻拦他们行事,心中颇为不悦,便继续赶路。 行至森林深处,他们见到一处屋舍,内有一位老者与一位年轻女子。老者问道:"你们三位要去往何处?"三人答道:"我们正在寻觅与我们有缘的女子为妻。"老者说道:"那便在此歇息一夜吧。"三子初见那位女子便心生爱慕,老者一时不知如何是好,遂先对马甘说道:"明日去寻一千颗珍珠,必须在日落前带回一千颗珍珠。若做不到,你便会化作一根柱子。"马甘答道:"这对我来说易如反掌,我能做到。" 次日,马甘便动身寻找珍珠,但终日仅寻得十颗,遂当场化作一根柱子。老者又让马瑙去做同样的事,马瑙整日仅寻得二十颗珍珠,也当场化作了柱子。随后老者让马拉去寻一千颗珍珠。马拉苦思冥想,不知如何是好。那位美丽的女子对他说道:"不必过于忧虑,只需以简单的方式思考,尽力去完成收集珍珠的任务即可。" 途中,马拉遇见了蚂蚁。其中一只蚂蚁爬到他耳边问道:"你要去往何处?"马拉答道:"我在寻找珍珠。"蚂蚁说道:"那我便助你。我是蚁王,你曾救过我们的性命——当年你的兄长欲将我们推入水中时,你救下了我们。我们愿报答你的恩情。"于是群蚁协助马拉寻找珍珠,日落前他便集齐了一千颗珍珠,返回将珍珠交给了老者。老者颇为惊讶,说道:"这里有一枚姑娘遗失在水中的戒指,你明日去将它取回。若做不到,你便会化作一根柱子。" 次日清晨,马拉来到河边寻找戒指。此时,一只母鸭游到他身边问道:"你要去往何处?"马拉答道:"有一位姑娘的戒指掉在了这条河里,我前来寻找它。"母鸭说道:"那我们便助你。你曾从你兄长的手中救下我们,我们愿报答你的恩情。"于是一群野鸭协助马拉寻找戒指,日落前他便找到了那枚戒指,交给了老者。老者更加惊讶,心道:"这年轻人着实不凡。"遂对马拉说道:"明日我只让你做最后一件事。" 老者将那位美丽的女子化作三个克隆体,对马拉说道:"若你能选出正确的姑娘,便可娶她为妻;若选错了,你便会化作一根柱子。"马拉苦思冥想,不知如何选出正确的女子。正当他正要挑选时,一只蜜蜂飞到他身边说道:"我愿报答你的恩情——当年你的兄长欲纵火焚烧我们的蜂巢时,你救下了我们。我将为你指出正确的姑娘。我是蜂后。"说罢,蜜蜂便在三位女子中寻找,最终停在了中间的那位女子身上,说道:"这便是正确的人选。" 马拉遂牵起那位女子的手。老者大为惊讶,说道:"你能完成我所要求的一切,你便是她的良配,可娶她为妻。"最终,马拉与那位美丽的女子过上了幸福的生活。
提供机构:
PARADISEC
二维码
社区交流群
二维码
科研交流群
商业服务