KK1-0163 - Nhkum Tu Yau hte wa ndu (The hunter Nhkum Tu Yau and the wild boar) with English translation
收藏Research Data Australia2024-12-14 收录
下载链接:
https://researchdata.edu.au/kk1-0163-nhkum-english-translation/1541844
下载链接
链接失效反馈官方服务:
资源简介:
Translation (Rita Seng Mai) I am going to tell you about Nhkum Tu Yau and the boar. The name of the diviner was Nung wa Pung Hkoi. Remember the name. When Kachin people divined the future, they used small bamboos or vaginant leaves. In Nung wa Pung Hkoi's time, he used the stones to divine the future. Everything he divined was right. Nhkum Tu Yau was a hunter. He hunted the animals with his gun. One day, he could hunt a boar. He wanted to test Nung wa Pung Hkoi because he was very famous. So, he cut one side of pig ear. And he put some leaves on the boar without noticing the boar was dead or not. And he went to Nung wa Pung Hkoi. But he didn't show him the boar's ear. He told Nung wa Pung Hkoi, "Today I could catch a boar. Can you divine whether we could eat the boar or not?" Then, he divined whether Nhkum Tu Yau got the boar or not. When he divined, he found out that Nhkum Tu Yau couldn't catch the boar. Tsanang Gam refers to the boar. And he said, "The boar has resurrected, and Nhkum Tu Yau is upset." Then, Nhkum Tu Yau showed him the boar's ear and mocked him, "Your divining is totally wrong. See!" Nung wa Pung Hkoi was embarrassed and threw his stones hard to the floor. The stones were broken into pieces. Some stones hit the vaginant leaves while some stones hit the small bamboos. Numg wa Pung Hkoi was embarrassed and couldn't even show his face. Nhkum Tu Yau called his friends and told them, "Let's go and carry the boar I got today!" When they arrived there, there was no boar. It was because he covered the boar with the resurrection plants. There might be the resurrection plants in the past. Since he covered the boar with those plants, it was alive and ran away. Since then, we don't use stones for divining. We use the small bamboo or the vaginant leaves for divining. I will tell another story along with this one. The boar had run away. In our Kachin language, there is a word called 'Mai Byit'. An animal had shot down, but it was alive and ran away. The hunter still needed to chase it. That kind of animal is called 'Mai Byit' in Kachin. Nhkum Tu Yau knew, "The boar would be in pain and couldn't run far away. It would be somewhere near here." He searched for the injured boar. He arrived the sun land while he was searching for it. He asked people from the sun land, "Has the injured boar arrived here?" They told him, "You are the culprit who hurt our boar!" In fact, the boar was from the sun land. Then, they arrested him. And they took Nhkum Tu Yau to the chief of the sun land. The chief told them, "Don't kill Nhkum Tu Yau. Send him back to the earth. Give him a girl from the sun land." Then, they let him marry a girl from the sun land and sent him back to the earth. And they also gave him a pig. They told Nhkum Tu Yau and his wife, "Raise this pig. Let's eat it when we come to the earth." Then, he went back to his house and lived happily while raising the pig. Do you know 'shalip'? It's a cockroach. It is red and can fly. There are cockroaches in every house. The buffalo saw it and asked it, "Why do you have a beautiful red colour on your body?" It replied, "It's because I eat the pig fat. I have a beautiful red colour on my body because I eat the fat." The bird resting on the roof heard them saying. Nhkum Tu Yau covered the pig with the leaves. He didn't know what kind of leaves that were. When he arrived the sun land, he got a wife and a pig. The chiefs from the sun land gave him a blessing too. They told him, "Since you have touched the reincarnated leaves, you will be blessed. Whoever you touch, their pain will be eased. You can ease the leg and hand sprain." Kachin people believe that the pain can be eased if people from Nhkum clan gave massage. My wife belongs to Nhkum clan. When someone has a leg sprain or hand sprain, people let people from Nhkum clan give massage to him or her. It was because people from Nhkum clan had touched the reincarnated flowers in the past. So, they could ease the pain. There were a cockroach and a buffalo there. And there was a dove on the roof near them. I told you about the cockroach first, but now I will tell you about the buffalo. The buffalo was big and fat, so it looked beautiful. Then, the cockroach asked it, "Why are you so big and fat? Why do you have a nice body?" There was eggplant grass in the forest. Animals ate that grass. We make brooms with that too. The eggplant grass is delicious for the animals. People also like eating them because they are sweet. The buffalo said, "It's because I eat those eggplant grass." And it asked the cockroach, "What about you? Why do you have such a beautiful colour?" The cockroach said, "It's because I eat the pig fat." The dove heard their conversation. It flew to the sun land and said, "My lord, Nhkum Tu Yau killed the pig you gave him." The chief was annoyed and said, "We gave him to raise it, not to eat. I told him that we would eat the pig when we come to the earth." The chief called his daughter, Nhkum Tu Yau's wife, and asked what had happened. She said, "My parents, we didn't eat it. We are raising it." They were asking for the reasons in the story that I told you yesterday. But now they were not asking for the reason. They were asking who would take the responsibility. The chief asked the dove first. Since his daughter said that the pig was still alive, they were finding who said a lie. They saw a big bird in the jungle and asked it, "Is it you who said a lie?" It said, "No, it's not me." After that, they saw the dove and asked it, "Is it you who said a lie?" The dove confessed, "Yes, it's me. I eavesdropped on the cockroach and the buffalo. Maybe I misheard their conversation. The cockroach said it had a beautiful red colour because it ate the pig fat. So, I thought Nhkum Tu Yau and she might kill the pig that you gave. So, I told you about it." Then, now... Nhkum Tu Yau and his wife were still raising the pig. So, they were released. The chief told them, "Now, go back to the earth and raise the pig well. When you arrive there, set up four posts for a nat shrine. When we offer birds or chickens to nats, we usually set up one post. Set up four posts, make a shrine and build a ladder. You can offer things to us there." We offer things to upper nats at the shrine with four posts since then. Since then, we have a ritual of offering nats. Transcription (La Ring) Ya nang hpe ngai Nhkum Tu Yau hte wa ndu ngu ai a mying aw nre labau maumwi hkai dan na re. E ningwawt kaba Nung wa Pung Hkoi ngu ai mying re shi na Nung wa Pung Hkoi ngu gaw ningwawt kaba wa na mying. Dai ma nang matsing da u Nung wa Pung Hkoi. Rai jang gaw ndai Jinghpaw ni ningwawt wawt ai ngu gaw ya prat hta gaw kahtan kawa kapaw ai rai na shaba lap hpe ashin nna makyit nna wawt ai. Moi prat gaw Nung wa Pung Hkoi a prat hta gaw shi gaw machyu lungdin dai hte she galaw ai. Ndai um dai hte galaw re shaloi gaw shi wawt ai gaw yawng jaw ai chyu chyu rai sai. Yawng jaw ai rai jang she lani mi gaw ndai Nhkum Tu Yau ngu ai wa gaw shi gaw mukhkyu kaba. E ndai sinat hte shan gyam ai mukhkyu kaba le i. Dai wa she wa du langai lu gap ai shi gaw. Wa du langai mi gap rai na she ndai Nung wa Pung Hkoi gaw grai gumhkawng ai majaw shi na ga teng ai nteng ai shi gaw chyam yu mayu ai. Chyam yu mayu jang she wa du kaw na she na hpe kadoi la ai shi gaw. Na hpe kadoi la nna she wa du gaw si sai le dai kaw si nsi hkrung nhkrung re kun gaw nchye ai le. Rai na she namlap hte magap da. Namlap hte magap da rai jang she ndai wa na hpe gaw Nung wa Pung Hkoi hpe gaw nmadun sai. Rai yang gaw "Gai ningwawt kaba Pung Hkoi e daini ngai wa ndu langai mi gap ai wa anhte lu sha na kun nlu sha na kun wawt yu u" ngu hku rai nga. "Nang ningwawt wawt yu u" ngu jang she dai wa mung dai machyu lungdin hpe dai hku na kawut wawt dat jang she e gara hku na wawt lu ai i nga jang gaw ndai shi gaw ndai hku tsun ai "E daini wawt ai gaw tsanang gam wa ndu prawn a Nhkum Tu Yau yawn a" ngu ai mahtai lu ai ngu ai. Lachyum gaw ndai tsanang gam ngu ai gaw wa ndu hpe tsun ai ndai shi na ningwawt ga hte tsun ai le i. "Wa ndu gaw prawn mat prawn ai ngu gaw yaw si kaw na hkrung mat wa sai. "Shi gaw hkrung na hprawng mat wa sai Nhkum Tu Yau gaw grai yawn na re ngu na dai mahtai lu ai" ngu tsun jang she "E na na gaw ningwawt gaw hpoi sai nang yu u wa na nang si sai" ngu na she dai shaloi she Nung wa Pung Hkoi gaw grai gaya mat. Gaya mat nna shi ndai e machyu lungdin hpe abyen kabai kau ai shaloi gaw miyet tsun ai hpa dai hkyep ni gaw dai kawa kaw hkra e kahtan kaw hkra shaba lap kaw hkra. Re majaw dai hkyep a hkra ai hpe she ya du hkra gaw dai hku na lang ai re nga ai i. Rai jang gaw e Nung wa Pung Hkoi a ga shi gaw gaya na dai hku di kau rai jang she sa yu ai hku rai nga shi gaw. Manaw manang ni hpe e "E ngai mani gap lu ai wa ndu hpya sha saga" ngu sa yu yang gaw kanang na wa ndu gaw hprawng mat wa sai. Hpa majaw shi e shi magap dat ai gaw moi ni dusat dumyeng ni yawng mi sha shama ai mi anga tim dai gaw tsi hkrung tsi nan ngu gaw shawng nnga dawng i. Dai ten hta ngam mung ngam na re kaga mung rai yang rai na le. Ndai tsi hkrung tsi nan lap hte magap hkrup kau dat ai shi gaw. Rai jang wa ndu gaw dai hku nna e hkrung di prawn mat wa ai da. Hkrung mat wa nna she ndai dai kaw nna ndai anhte na machyu lungdin ma nnga mat sai. Kahtan hte e shaba lap kaw na e wawt ai hku re. Re gaw de a matut ai maumwi bai hkai gaw. Rai yang gaw wa ndu dai gaw hprawng mat sai le i. Hprawng mat timung ndai Jinghpaw ga gaw maibyit ngu ai nga ai. Maibyit gaw sinat hte gap hkra sai dusat dumyeng langai ngai dai hkrung ai hkrung gaw hkrung timung e nlu naw shachyut sha ra ai le i. Maibyit ngu gaw sinat pala hkra sai dusat dumyeng langai ngai hpe tsun ai. Rai yang gaw Nhkum Tu Yau gaw "Umm ndai ram ngai gap ai gaw ya shara mi kaw gaw ndai wa ndu ndai gaw nga na re" ngu na shi gaw hkan nna hkan sa tam ai le wa ndu hpe. Hkan sa tam re shaloi gaw htaw ra jan sha ni nga ai shara de du mat wa ai. Nat ga de pyi tam ai ga rai nga nat ga nraitim shanhte hte hkrum ai re shaloi gaw a dai kaw na jan sha ni hpe san. "Nang nang de wa ndu maibyit nmu i" ngu san ai shaloi gaw wora ni tsun sai gaw "Aw anhte na wa gap jahpye ai gaw nang she re hka i" ngu na shi hpe rim la kau ai hku nga. Shi gaw nat wa re ga rai nga dai mung "Aw nang she re hka gaw anhte na wa hpye ai ngu yang gaw" ngu na bai shi hpe rim la kau nna she htaw jan sha ni ga de rim la jan salang ni hpang de sa ap kau ai hku rai nga ndai Nhkum Tu Yau ngu ai mukhkyu la wa hpe gaw. Re shaloi gaw wora kaw na jan sha ni gaw atsawm sha bai myit yu re shaloi gaw "E ndai Nhkum Tu Yau hpe gaw e hkum sat mu. Shinggyim mungkan ga de nga nna mayat maya nna nga u ga shayi sha chyawm me jaw dat mu" ngu na shayi sha langai mi shi hpe Nhkum Tu Yau hpe jaw dat ai. Rai na wa langai mi bai jaw dat ai. "Nanhte rem mu yaw ya hpang de anhte nanhte hpe sa gawan ai shaloi she sat sha na re" ngu da. E dai hku na Nhkum Tu Yau gaw dai shayi sha ma lu sai le i e wa rem na nang de bai wa rai na nga ai da. Re shaloi she e lani mi she nta langai mi kaw ndai shalip ngu ai chye ai i? Shalip le ndai tsit tsit re grai nga ai le shalip le um cockroaches le. E dai wa she shalip la shi gaw grai tu kabrim ai le shi gaw ahkyeng le i pyen ma pyen chye ai le dai yawng kaw nga ai le nta shagu shalip nnga ai gaw nnga ai le. E dai wa hpe she e dumsu wa she dai hpe mu rai jang gaw "Ga nang gaw hpa rai na dai daram ram tu tsawm kabrim nta" ngu tsun ai shaloi gaw "E ndai wa la sau tawng sha nna re" ngu tsun ai da. Shi gaw "Dai ram ram kabrim tsawm ai gaw wa la sau tawng sha na ngai kabrim tsawm taw ai re" ngu. Dai gaw hpe she wo numgaw kaw dung nga ai u na ai hku rai nga. E miyet tsun ai hte maren le i e Nhkum Tu Yau gaw wa ndu hpe e tsi lap hte magap da ai le i. Hpabaw re gaw shi gaw nchye sai re re majaw gaw shi gaw wo de du ai shaloi miyet tsun sai kasha jaw dat ai. Rai na she wa langai mi jaw dat ai. Rai jang gaw mahtum mahta ni gaw gara hku bai tsun ai i nga jang dai jan sha ni gaw "E nanhte nhkum amyu ni gaw tsi hkrung tsi nan jum yu sai amyu re dai majaw gaw ya htawm hpang e nanhte e masawp ai ni magra ai ni gaw e hpabaw raitim mung mai tsai wa na ra ai. Law malawng gaw gayaw ai kashin ai i daini rai jang nanhte masawp magra jang gaw mai tsai wa na re" ngu na shaman ga ma tsun ya dat ai. Dai majaw daini anhte Jinghpaw ni gaw nhkum amyu ni e manat jang gaw mai ai ngu ai anhte na i makam nga ai. Ga shadawn nga yang nang ngai na gumgai gaw nhkum amyu rai nga. Rai yang gaw gayaw kashin lagaw machyi jang gaw moi de gaw nhkum amyu ni hpe manat shangun ai. Hpa majaw nga yang tsi hkrung tsi nan jum yu sai lata shanhte gaw e de a majaw dai hku manat shangun ai da. Rai jang she miyet tsun sai hte maren ndai shalip la hte nga langai mi i dai kaw hkrum taw nga dai nta makau kaw htaw ninggaw de hkrudu langai dung taw nga. Rai jang she miyet gaw ngai shalip hpe shawng tsun ai ya gaw ndai nga hpe shawng san ai hku rai nga. Nga gaw grai hpum tsawm ai da. Grai hpum tsawm nna she shalip gaw "Nang gaw dai daram ram hpum tsawm ai gaw hpabaw sha nna hpum tsawm nta" ngu yang gaw nga gaw "E ngai gaw" ndai kasen kinla ngu ai gaw ndai nang kaw kasen kinla ngu ai nam e tu ai baw dusat dumyeng ni sha ai hpan le i e dai ga shadawn gaw ya anhte dun ye galaw ai dai mung kinla hpun kaw na rai nga ai. Dai zawn re makru ni le kasen makru kinla makru ngu gaw sha yang grai mu ai le. Dusat na matu le i. Shinggyim masha ni pyi daw sha majoi mi sha majoi gawa chyai yang grai sau ai le. "E dai zawn zawn rai na dai sha nna ngai gaw hpum ai rai nngai" nga jang she bai dai kaw na nga gaw shi hpe bai san sai. "Taw nang gaw dai ram ram" miyet na shalip hpe le i "Nang gaw dai ram ram pri ten tu tsawm ai gaw hpa majaw" ngu. "Ah ngai gaw wa la sau tawng sha ai majaw ngai gaw tu tsawm ai re" nga tsun jang wo nang ninggaw kaw nga ai ashe wa she u hkrudu she na sai gaw. Na na she wo jan ga de mahtum mahta ga de sa nna she "E nanhte Nhkum Tu Yau hpe jaw dat ai wa hpe gaw shanhte sat sha kau manu ai da" nga na shawk dat ai le. Dan rai shawk dat rai yang gaw wora ni mung e "Ga anhte yu yang she sat sha mu ngu na rem shangun ai wa nang dai mi asat sha ai gaw" ngu na she kasha hpe bai sa woi la nna she kasha hpe san yu ai. "E nu ni wa ni e an nsat sha ga ai naw nga ai" ngu jang she miyet na i mani hkai ai maumwi kaw hpa majaw i why le i kadai ya na lang gaw why nrai sa. "Kadai i kadai lit nga ai" ngu jang gaw nambat langai gaw ndai e uhkru hpe i shawng san ai le. Nambat langai gaw ndai kasha gaw "An nsat sha ai rem da ai" nga ai le i. Rai jang gaw "Anhte hpe dai hku masu tsun ai gaw kadai" ngu na gawn wa ai ga rai nga. Shi gawn wa ai shaloi gaw u gum ngu gaw u kaba re grai kaba ai. Dai u gum hpe shawng san ai gaw "Ning ja jum nam nga u gum nang nrai nni" ngu san ai shaloi gaw "Ngai nre nanhte hpe tsun ai ngai nre" bai ngu yang gaw e rai yang gaw u hkru hpe bai mu nna san yang gaw "Ning ja bu nam nga u hkru nang nrai ni" ngu shaloi gaw u hkru gaw hkam la sai. "Ngai rai nngai" ndai nga ngahpaw miyet gaw nga wuloi ngu ai le i ngahpaw nga wuloi mi ngu tim maren sha re le. "Nga hte e ndai shalip la i ga shaga ai hpe na nna ngai na shut la nna le i ndai sau tawng sha ai nga re majaw gaw dai nanhte jaw dat ai wa sat sha nna sau tawng sha di na tsawm ai ngu hku na ngai na nna dai hku na nanhte hpe tak nna i sat sha kau ang sai ngu na nanhte hpe sa shawk ai re" ngu tsun ai da. Dai re shaloi gaw ya... Rai yang gaw Nhkum Tu Yau hte ndai jan shayi sha gaw wa hpe naw rem da ai le i. Rem da ai hpe teng sai dai majaw gaw mara dat ya ai. Raitim ga langai mi htet dat ai gaw "E dai rai yang gaw nan lahkawng mungkan ga de bai yu wa masu. Dai wa hpe atsawm sha rem da mu. Dai shaloi gaw anhte du sa ai shaloi gaw nan hkungri nat hkungri galaw nna dai kaw gaw shadaw mali" nat hkungri gaw ndai u sha sat ai hkungri gaw shadaw langai sha re gaw. Shadaw pyi nre law hpun hpe langai sha jun na tingra kaw she ndai pinra galaw nna dai jaw ai. "Ya nan sa ai shaloi gaw shadaw mali jung mu. Dai kaw pinra galaw rai na she dai kaw lakang ma htan mu i anhte hpe jaw jau ai shaloi" ngu di htet dat ai. Dai majaw ya du hkra gaw ndai jan nat i jan nat jaw ai shaloi lamu nat htaw ra madai nat lamu nat jan nat jaw ai shaloi gaw ndai ashe ndai lahkawng le wora shadaw mali jung ai le e dai hku na shadaw mali jung nna nat jaw ai. E dai kaw nna e ndai nat jaw ai lam gaw dai kaw nna e hpang wa ai re. . Language as given: Jinghpaw
### 第一部分:英文译版(Rita Seng Mai 译)
我将为您讲述恩昆杜尧(Nhkum Tu Yau)与野猪的故事。占卜师名为农瓦·蓬霍伊(Nung wa Pung Hkoi),请记住这个名字。景颇族(Kachin)先民占卜未来时,常以细竹或阔叶草(vaginant leaves)为占具。在农瓦·蓬霍伊所处的时代,他以石块占卜,且占断无不灵验。
恩昆杜尧是一名猎手,以猎枪狩猎野兽。一日,他捕获一头野猪,因听闻农瓦·蓬霍伊声名远播,便想要考验其占卜之术。他割下野猪的一侧耳朵,将数片叶子盖在野猪身上,并未确认野猪是否已经死亡,随后前往拜访农瓦·蓬霍伊,却并未出示野猪耳朵,仅对占卜师说道:“今日我捕获一头野猪,您能否占断我们能否食用这头野猪?”
农瓦·蓬霍伊随即为恩昆杜尧是否真的捕获野猪进行占算,占得结果为恩昆杜尧并未捕获野猪。他以“尚那姆甘(Tsanang Gam)”指代野猪,说道:“野猪已经复活,恩昆杜尧正为此恼怒。”此时,恩昆杜尧出示野猪耳朵嘲讽道:“您的占卜完全错误,请看!”农瓦·蓬霍伊羞愧难当,将手中的占卜石块狠狠摔在地上,石块碎裂为数片,部分碎片击中阔叶草,部分击中细竹。农瓦·蓬霍伊窘迫至极,无地自容。
恩昆杜尧召集同伴说道:“我们去把今日捕获的野猪抬回来!”众人赶到现场,却不见野猪踪影。原来他将野猪盖在了还魂草(resurrection plants)之下——传说古时便存在还魂草,野猪被其覆盖后复活逃走。自此以后,景颇族不再以石块占卜,转而使用细竹或阔叶草进行占断。
接下来我将为您讲述与此相关的另一则故事。野猪逃走后,景颇语中有一个词汇名为“迈比(Mai Byit)”,指被射伤但未死、仍需猎手追踪的猎物。恩昆杜尧心想:“野猪身负伤痛,跑不远,应该就在附近。”于是他开始搜寻受伤的野猪,一路来到太阳之国。他向当地居民询问:“那头受伤的野猪是否来过此处?”居民们却说道:“你就是伤害我们野猪的元凶!”原来这头野猪本就来自太阳之国,众人随即逮捕了恩昆杜尧,并将他带至太阳之国的首领面前。首领下令:“不要杀死恩昆杜尧,将他送回凡间,再赐给他一位太阳之国的女子。”
于是,恩昆杜尧迎娶了太阳之国的女子,随后返回凡间,还得到了一头野猪。首领夫妇对二人说道:“饲养这头野猪,待我们前往凡间时,便可食用它。”恩昆杜尧回到家中,以饲养野猪为乐,生活幸福美满。
您知道“沙利普(Shalip)”吗?它是一种蟑螂(cockroach),通体红色且能飞行,家家户户都有蟑螂出没。一头水牛见到它,问道:“你身上为何有着如此艳丽的红色?”蟑螂答道:“因为我食用了猪脂,所以才有这般美丽的红色。”栖息在屋顶的鸽子听到了二者的对话。
恩昆杜尧当时以叶子覆盖野猪,却不知那正是还魂草。他抵达太阳之国后,不仅迎娶了妻子、得到了野猪,还得到了太阳之国首领的祝福:“你触摸过还魂草,必将获得福佑。你所触碰之人,伤痛均可缓解,可治愈手脚扭伤。”景颇族至今仍相信,恩昆氏族(Nhkum clan)的人按摩可缓解伤痛。我的妻子便来自恩昆氏族,当有人手脚扭伤时,人们都会请恩昆氏族的人为其按摩——这是因为恩昆氏族的先人曾触摸过还魂花,故而拥有治愈伤痛的能力。
当时在场的有蟑螂、水牛,还有栖息在附近屋顶的鸽子。我先为您讲述了蟑螂的故事,现在来讲讲水牛。水牛体型肥硕高大,外形俊美。蟑螂问道:“你为何如此高大肥硕,身形如此优美?”原来森林中生长着一种茄子草(eggplant grass),动物们以之为食,我们也可用其制作扫帚,这种草对动物而言美味可口,人类也喜爱食用,因其味道甘甜。水牛答道:“因为我食用了这种茄子草。”它随即反问蟑螂:“那你呢,为何拥有如此艳丽的色泽?”蟑螂答道:“因为我食用了猪脂。”
鸽子听到了二者的对话,便飞到太阳之国向首领告发:“首领,恩昆杜尧杀死了您赐予他的野猪。”首领大怒道:“我们是让他饲养野猪,而非宰杀!我曾告知他,待我们前往凡间时再食用这头猪。”首领随即召来自己的女儿——也就是恩昆杜尧的妻子,询问事情原委。妻子答道:“父母,我们并未宰杀它,仍在饲养。”此前人们只是在探寻故事的缘由,此时却转而追究责任。首领先向鸽子问话,既然女儿称野猪尚在,他们便要找出说谎之人。
他们先在丛林中见到一只大鸟,问道:“是你说谎了吗?”大鸟答道:“不是我。”随后他们见到鸽子,问道:“是你说谎了吗?”鸽子承认道:“是我。我偷听了蟑螂和水牛的对话,或许是我听错了——蟑螂说它因食用猪脂才有红色的色泽,我便以为恩昆杜尧和他的妻子宰杀了您赐予的野猪,于是向您告发了此事。”
此时,恩昆杜尧夫妇仍在饲养野猪,因此二人被释放。首领对他们说道:“现在返回凡间,好好饲养这头野猪。抵达凡间后,为纳特神龛(nat shrine)搭建四根立柱——我们向纳特(nats)献祭鸟类或家禽时,通常仅搭建一根立柱。你们要搭建四根立柱,建造神龛并架设梯子,便可在此向我们献祭。”自此以后,景颇族向高位纳特献祭时,都会使用四根立柱的神龛,也由此形成了向纳特献祭的仪式。
---
### 第二部分:景颇语转写(La Ring 转录)
雅 Nang 啊,我要给你讲恩昆杜尧和野猪的故事。农瓦·蓬霍伊是占卜师,记住这个名字,农瓦·蓬霍伊就是那个占卜师。这位就是农瓦·蓬霍伊。从前,景颇族占卜未来的时候,会用细竹和阔叶草来占卜。农瓦·蓬霍伊那个时候,用石头来占卜,不管占什么都很准。
恩昆杜尧是个猎人,用枪打猎。有一天,他打到了一头野猪,他想试试农瓦·蓬霍伊的本事,因为他很有名。他割了猪的一只耳朵,把叶子盖在野猪身上,也不知道野猪死没死,就去找农瓦·蓬霍伊,没给他看猪耳朵,说:“今天我打到了一头野猪,你能不能占一下我们能不能吃它?”农瓦·蓬霍伊就占他是不是真的打到了野猪,占出来他没打到。尚那姆甘就是野猪,他说:“野猪复活了,恩昆杜尧很生气。”恩昆杜尧就给他看猪耳朵,嘲笑他:“你的占卜全错了,看!”农瓦·蓬霍伊很羞愧,把石头往地上一摔,石头碎了,有的打到阔叶草,有的打到细竹。农瓦·蓬霍伊羞愧得没脸见人。
恩昆杜尧叫朋友来:“我们去抬我今天打到的野猪!”到了地方,野猪不见了,因为他用还魂草盖着野猪,野猪复活跑了。从那以后,我们不用石头占卜了,用细竹和阔叶草。
野猪跑了之后,景颇语里有个词叫“迈比”,就是被打到了但没死,还能跑,猎人还要追的动物。恩昆杜尧想:“野猪受伤了,跑不远,就在附近。”他找受伤的野猪,找到太阳国,问那里的人:“受伤的野猪来过这里吗?”他们说:“你就是伤害我们野猪的人!”其实野猪是太阳国的,他们就抓了恩昆杜尧,带到太阳国首领那里。首领说:“不要杀他,送他回凡间,给他一个太阳国的姑娘。”他们就让恩昆杜尧娶了太阳国的姑娘,送他回凡间,还给了他一头猪,说:“养这头猪,我们来凡间的时候吃。”恩昆杜尧回家养着猪,过得很开心。
你知道“沙利普”吗?就是蟑螂,红色的,会飞,每家都有。水牛看到它,问:“你身上为什么有这么好看的红色?”蟑螂说:“因为我吃了猪脂,所以才有这个颜色。”屋顶的鸽子听到了。恩昆杜尧用叶子盖猪,不知道是什么叶子。他到太阳国,娶了老婆,得到了猪,太阳国的首领还给他祝福:“你碰过还魂草,会有福的,你碰的人,伤痛都会好,能治手脚扭伤。”景颇族相信恩昆族的人按摩能止痛,我老婆就是恩昆族的,有人手脚扭伤,就找恩昆族的人按摩,因为恩昆族的先人碰过还魂花,所以能止痛。
当时有蟑螂、水牛,还有屋顶的鸽子。我先讲了蟑螂,现在讲水牛。水牛又大又肥,很好看。蟑螂问:“你为什么这么大这么肥,身体这么好?”森林里有茄子草,动物吃这个,我们也用它做扫帚,动物觉得好吃,人也喜欢吃,因为甜。水牛说:“因为我吃茄子草。”它问蟑螂:“你呢,为什么颜色这么好看?”蟑螂说:“因为我吃猪脂。”鸽子听到了,飞到太阳国说:“首领,恩昆杜尧杀了你给他的猪。”首领生气了:“我们让他养,不是让他杀,我告诉过他我们来凡间的时候吃。”首领叫他女儿,也就是恩昆杜尧的老婆,问怎么回事。她说:“爸妈,我们没吃,还在养。”之前他们问原因,现在问谁撒谎。
他们先看到一只大鸟,问:“是你撒谎吗?”大鸟说:“不是。”然后看到鸽子,问:“是你撒谎吗?”鸽子承认:“是我,我偷听了蟑螂和水牛的话,可能听错了,蟑螂说它吃猪脂所以有红色,我以为恩昆杜尧他们杀了猪,就告诉了你。”
恩昆杜尧和老婆还在养猪,所以他们被放了。首领说:“回凡间好好养猪,到了那里,给纳特神龛搭四根柱子,我们给纳特献祭的时候,通常搭一根,你们搭四根,做个神龛,搭个梯子,在那里给我们献祭。”从那以后,我们给高位纳特献祭的时候,就用四根柱子的神龛,也有了献祭纳特的仪式。
---
所用语言:景颇语
提供机构:
PARADISEC



