KK1-0310 - Sahte wa hte shangun ma (The rich and the servant) with English translation
收藏Research Data Australia2024-12-14 收录
下载链接:
https://researchdata.edu.au/kk1-0310-sahte-english-translation/1542243
下载链接
链接失效反馈官方服务:
资源简介:
Translation (Htoi Awng) Thanks so much! The story I am going to tell is about a father who let his son work at rich family because he really wanted his son to be smart. The man who let his son work at another house was the rich man too. He knew that the children who were from the rich family were very lazy. He thought, "My son doesn't know how to do works. When I am alive, he could spend his life peacefully. But I am worried that my son won't know the value of money. He might get into trouble when I pass away." Then he let his son work at his closest friend's house. The boy didn't do any work there since he came from a rich family. And his father's friend didn't order him to work since the boy was not sent here because he was poor. The boss treated the boy well. When it was time to go back home, he gave a coin of gold to the boy as wage since he didn't want to lose his face to the boy's father. But the father knew that his son didn't work well as soon as he met him. Then, the father took the boy to the deep well. And he said to his son, "Okay, now give me your coin of gold which you got from there." Then the father threw the gold into the well. But the boy didn't care about it and didn't give any attention because he was still rich. His father sent him back to his friend's house and let him work again. This time, the father secretly requested his friend (the boss of the rich house) to order his son to work. And he said to his friend, "I trust you. That's why I let my son work here." Then, they set the return date for the boy. This time, the boss really gave the boy much works to do. He let the boy do the works which the boy had never done before. On the day the boy had to go back home, the boss gave a coin of gold to him as wage. The boy's father knew that the boy worked a lot and got that gold. But he wanted to test whether his son valued the gold or not. He took his son to the deep well again. And he asked his son to give the gold coin to him. Then he tried to throw it into the well. But the boy requested not to throw the gold coin before his father threw. The boy said, "I got that gold coin after working really hard. Don't throw it, please." Then, the father said to his son, "Now, you know the value of hard work. You became a good boy." His father didn't throw the coin. Since that day, the boy became a hardworking boy. He finally knew how to work to earn a living. His father taught him that he should not be lazy and needed to work hard no matter how rich he was. This is the end of the story. Transcription (Lu Awng) Chyeju kaba sai ya ah dwi hkai na maumwi gaw kasha hpe grai chye shangun mayu nna sahte nta de nchyang sa chyang shangun ai maumwi re. Ndai kawa kasha hpe nchyang chyang shangun ai kawa mung grai lusu ai re da. Grai lu su jang she shi gaw shi kasha hpe e lusu ai kata na mani gaw lagawn ai. Mu nchye galaw ai ya nye kasha ngai kawa prat e lusu tim mung shi prat de gaw shi matsan mayen rai bungli nchye galaw sha, ja gumhpraw a manu dan ai nchye na ra ai nga na shi na kasha hpe e hto shi a manang wa shi hte grai hkau ai manang wa kaw kasha hpe nchyang sa chyang shangun ai da. Dai shaloi gaw kasha gaw mi gaw lauban kasha re nga hpa ngalaw ai, dai oh ra dai sahte wa mung manang wa matsan nna kasha hpe nchyang sa chyang shangun ai nre majaw gaw dai ma dai hpe shi wa bungli n matsun ya ai da. Dai hku shat sha jaw sha shata htum wa ten nhtoi tawn da ai masat da ai nhtoi du jang dai hku sha jaw sha tawn na she nhtoi du jang she nang manang wa mung sahte nna lu na she sa chyang she nrai i re yang gaw myi man nkam kaji shi mung lu taw nga rai jang kasha hpe ndai ma hpe shi aten du ai shaloi ja ngoitang lap mi jaw dat ai da. Jaw dat ai shaloi she ndai ma wa gaw bungli ngalaw ai re gaw kalang ta shi hpe mu ai hte chye sai. Chye jang she ndai kawa gaw ma nang bungli ngalaw ai shat sha ai majaw hka hto hka htung grai sung ai hka nawng grai sung ai de woi sa da, woi sa na she hka nang hpe jaw dat ai nang hpe n chyang shabrai jaw dat ai ja dai lap mi ah wa hpe jaw rit ngu kasha wa kawa hpe jaw ai da. Kawa jaw jang kawa gaw dai ja lap mi hpe hka nawng de kabai bang kau ya ai da, raitim kasha gaw hpa zawn n nawn ai le lu taw nga ai kasha re nga gaw hpa zawn nnawn, hpa ayay pa nla ya kabai bang kau ya tim hpa zawn nnawn re she galang bai numdaw nna hpang kalang bai mi na shara kaw bai sa chyang shangun ai da. Sha chyang shangun yang gaw shi gaw shi manang hkau ai manang rai jang gaw ndai nye kasha hpe mu grai galaw shangun ya rit, bungli chye galaw na matu nang hpe kam na ap da ai she re ngu na kasha nchye ai hku tsun da, re jang she ndai ma ndai hpe sa chyang shangun nna nhtoi masat da na sa chyang re she dai shaloi gaw dai sahte wa gaw ma dai hpe grai woi galaw shangun da, galaw hkrai galaw shangun galoi n galaw yu ai bungli ni galaw shangun re ma dai mung galaw reng she wa ten du jang gaw dai ja dengga lap mi bai jaw dat ai da, jaw dat re she dai shaloi gaw kawa gaw kasha hpe hkap yu nna ndai gaw ya gaw bungli ba nna lu ai rai sai, ndai shi tam wa ai ba nna lu wa ai ndai hpe manu chye shadan ai kun, nga na kawa bai chyam yu da. E rai sai hto hka nawng de sa ga ngu na she kasha hpe woi sa wa gaw dai nang lu ai gumhpraw dingga lap mi dai wa hpe jaw rit ngu na jaw re yang kawa hka nawng de kabai bang kau hkyen jang kasha gaw wa e hkum di law ngai grai ba na lu ai she re law nga na kawa gaw aw nang ba nna lu ai hpe nang chye tsawra sai majaw nang nchyang kaja rai sai, masha kaja rai sai ngu na ja dingga dai hka de nbang kau ai sha dingga ja lap mi a madu tai nna ma dai dai shani kaw nna myitsu mat ai da. Bungli chye galaw sha mat ai da. Ndai gaw lagawn ai, n mai lagawn ai lusu ai ngu tim galaw na lu wa ai she re ngu ai hpe sahte wa dai hku na ma hpe sharin shaga la ai re maumwi gaw dai kaw htum sai. . Language as given: Jinghpaw
译述(Htoi Awng):非常感谢!我要讲述的是一位父亲将儿子送到富户人家做工的故事,只因他殷切期盼儿子能够变得聪慧懂事。这位肯让儿子外出帮工的父亲本身亦是富商,他深知富家子弟大多慵懒懈怠。他暗自思忖:"我的儿子从未知晓劳作的滋味,我在世时,他尚能安稳度日;可一旦我溘然长逝,他定然不懂金钱的来之不易,届时必会陷入窘迫之境。"于是他将儿子托付给至交好友家中做工。可儿子出身富家,到了好友家后从未动手劳作,而父亲的好友也并未差遣他干活——毕竟这孩子并非因家境贫寒才来做工。主人待少年颇为宽厚。临别之际,为了不驳少年父亲的情面,主人赠予他一枚金币当作工钱。可父亲甫一见到儿子,便察觉他并未认真劳作。随后父亲带着儿子来到深井边,对他说道:"把你在这里挣来的金币给我。"说罢便将金币投入井中。可少年对此毫不在意,只因他依旧家境优渥,并未将这枚金币放在心上。父亲于是再次将儿子送到好友家,命他继续做工。这一次,父亲私下恳请好友——也就是那位富户主人——务必差遣儿子干活,并对好友说道:"我信任你,才将儿子托付于此。"随后二人约定了少年归家的日期。这一回,主人果真给少年安排了繁重的活计,让他去做从前从未接触过的工作。到了归家之日,主人将一枚金币作为工钱递给了他。父亲早已知晓儿子此番辛勤劳作,方才挣得这枚金币,可他仍想考验儿子是否懂得珍惜这枚金币。于是他再次带着儿子来到深井边,让儿子将金币交给他,随后假意要将金币投入井中。这一次,少年急忙恳求父亲不要扔出金币,说道:"这枚金币是我拼命劳作换来的,请不要扔掉它。"父亲这才对儿子说道:"如今你终于懂得劳作的价值了,你已然成为了一个好孩子。"父亲并未真的扔掉金币。自那日起,少年变成了勤勉踏实的孩子,终于学会了靠劳作谋生。父亲教导他,无论家境多么优渥,都不可慵懒懈怠,唯有勤勉劳作方能立身。故事到此结束。
提供机构:
PARADISEC



