five

KK1-0417 - Hpa n ra ai la (The Man Who Said 'It's Okay') with English translation

收藏
Research Data Australia2024-12-14 收录
下载链接:
https://researchdata.edu.au/kk1-0417-hpa-english-translation/1542561
下载链接
链接失效反馈
官方服务:
资源简介:
Translation (Rita Seng Mai) Everything is good for those who are patient and humble. Once in a village, there was a man who always said 'it's okay'. When he got punched or hit, he always said 'it's okay'. One day, he climbed a tree to cut the branches. Unfortunately, he fell from the tree. The villagers thought, "Oh, that okay man might die today." But he was totally fine, nothing bad happened to him. Tiger attacks were extreme that year. The tigers caught cows, dogs and other animals from the village. The tigers often attacked human. When only one person went to the field, he would definitely get attacked by tigers. So at least two or three people had to go there together. One day, the okay man and his family went to their field. The wife put the sleeping baby on the bedstead. And they started cleaning the grass and weeds. At that moment, the tiger took the baby away. The wife saw it and shouted, "My baby is being attacked by the tiger!" But he said, "It's okay. Everything will be fine." He kept saying, "It's okay, my wife." Then his wife got angry and said, "Why are you so calm? Your baby is taken by the tiger!" He kept saying, "Don't worry. It's okay." She said, "No, let's follow the tiger." Then they chased the tiger. The baby was covered with a blanket while he was sleeping. The tiger thought the baby was completely inside the blanket, so it bit the knot of the blanket and ran away. They just took knives and chased the tiger in order to save their baby. They were making noises and chasing the tiger. The tiger was scared and ran away quickly. Luckily, the baby fell from the blanket. The man saw his baby with the diaper near the outskirts. He said, "See. I said everything would be okay." Since he said that everything would be fine, nothing serious happened to him. When we have a fight or quarrel with others, we should bear with them patiently. Then everything would be easy for us. Our ancestors told us that things would get more serious and bigger if we don't tolerate or bear it. Transcription (La Ring) Ndai myit galu ai hpa nra ai ngu ai myit masin rawng ai wa na matu gaw galoi mung kaja ai hkrai re nga. Moi htaw bum ga nam mare langai mi kaw she "Hpa nra ai" ngu ai la langai nga ai da. Dai la wa gaw masha rau galaw hkat kahtam hkat machyi makaw hkrum tim mung hpa nra ai hpa nra ai sha nga ai da. Kahtawng ting yawng gaw shi gaw hpa nra ai chyu nga. Rai yang kaja wa shi hta byin jang gaw hpun grai tsaw ai kaw na di hkrat yi hkyen ai shaloi hpun krum na nga di hpun lung krum yang she hpun kaw na di hkrat ai. "Mawk daini gaw hpa nra wa rai sai lo nnga na sai lo si na sai lo" ngu rai yang gaw sa yu yang gaw kaja wa hpa nra ai da e. Hpa mung nra na shi gaw lawt lu ai. Rai yang laning mi na ladaw hta gaw ndai sharaw grai ju ai hku rai nga. Sharaw grai ju rai na she ndai wa dumsu gwi zawn re mare hkan na dai ni gaw mare rim hkrai rim sha rim hkrai rim sha. Yi sa yang mung marai langai sha sa jang gaw sa kawa sat sa kawa amya sha. Marai lahkawng sa masum sa yang she nlu amya sha rai di sharaw grai ju. Sharaw ningju kaba wa nga rai yang she lani mi gaw shan htinggaw gaw yi sa mat ai hku rai nga. Yi sa mat rai yang gaw yi kaw yi hkyap kaw she ma hpe ma ba ai hpe shayup kau da ai. Shayup kau da na shan la gaw le yi de tsing magang yi magang taw ai hku rai nga. Rai yang she sharaw wa mi kasha hpe sa hpai mat wa ai. Sa hpai mat wa yang gaw madu jan gaw hkrap marawn "Nye kasha sharaw e la sai lo" nga "Hpa nra" nga madu wa gaw kachyi pa shi a myit hta tsang ai myit nrawng. "Hpa nra law hpa nra law" sha ngu ai da. Rai yang gaw "Deng kaning rai me hpa nra ma hpe sharaw e la sharaw e garawt sha mat wa sai le" ngu tsun tim "Hpa nra law" nga. "Saw law hkan ga law" nga da "Hpa nra law hpa nra law" chyu nga na she shan lahkawng gaw hkan gaw hkan mat wa na hku rai nga. Hkan mat yang gaw ma dai hpe gaw mi nbat hte ba ai kaw na shayup da ai hpe she nbat hte ndai shi a hkum hpe dai hku sha magap nna nbat matu lahkawng ning di chyai di na magap da ai. Rai yang gaw sharaw mung "Rai sai" ngu nna dai nbat hkumba ginchyai da ai kaw she kret magra la na hprawn mat wa ai hku nga. Shan mung hka sinat ni nlu nhtu sha lang na hkan yang gaw marawn rai hkan yang gaw htaw dai sharaw a hpang ding yang hkan mat wa yang yi shingnawm loi lai kachyi mi shalawng shang wa ai kaw she shan marawn shachyut ai majaw sharaw mung hkrit nna hprawng mat wa. Ma gaw dai kaw lak di na she nbat kaw na nbat chya kaw na lut. Rai na hkrat taw mat wa dai hkan kanu yan kawa gaw hkan tam yu yang ma gaw dai kaw sangen rau sha dai kaw galeng taw ai. Ma hpe gaw bai lu la rai yang she shi gaw kaning nga i nga yang "Hpa nra ai ngu sai hpa nra ai ngu sai ndai kaji kawoi ni e pawn ai she re gaw" ngu na she shi gaw hpa nra ai hpa nra ai nga ai majaw gaw shi a matu gaw hpa nra ai da. Dai majaw anhte ni mung manang wa hte pawt hkat ai zawn re tsun hkat ai zawn re nga jang tinang mung shut shai ai zawn re nga jang gaw hpa nra ai nga jang gaw hpa nra ai. Yawng gaw pri nyem mat ai "Ra ai nga jang gaw kaji sha re mung grai kaba wa nna mang hkang kaba byin wa chyoi ai"nga na moi na jiwa ni hkai ma ai. . Language as given: Jinghpaw

译(Rita Seng Mai): 心有耐心且谦逊之人,万事皆可顺遂。从前有个村庄,村中住着一位终日以"没关系"为口头禅的男子。无论遭人拳脚相向还是推搡殴打,他总以"没关系"回应。某日,他爬上树木修剪枝桠,不慎失足坠落。村民们见状暗自思忖:"这位‘没关系’先生今日怕是在劫难逃了。"但他却安然无恙,未受半分损伤。 那年虎患猖獗:村中牛羊、家犬乃至其他牲畜屡遭猛虎猎杀,人类也频频沦为袭击目标。若仅单人前往田间劳作,必会遭遇猛虎袭击,因此村民们至少需两三人结伴而行。某日,这位"没关系"先生携全家前往田间,妻子将熟睡的婴儿安置在床架上,随后众人便开始清理田间杂草。就在此时,一只猛虎叼走了婴儿。妻子目睹一切,惊呼道:"我的孩子被老虎袭击了!"他却说道:"没关系,一切都会好起来的。"并反复劝慰道:"别担心,夫人。"妻子见状怒不可遏:"你为何如此镇定?你的孩子都被老虎叼走了!"他依旧重复着:"别担心,没关系。"妻子说道:"不行,我们快去追老虎!"随后二人便追了上去。 婴儿熟睡时盖着一条毯子,猛虎误以为婴儿完全裹在毯中,便咬断毯结带着毯子逃窜。二人手持刀具,一边发出声响一边追赶老虎以营救孩子。猛虎受惊后仓皇逃窜。万幸的是,婴儿从毯中滑落。男子在近郊处找到了带着尿布的孩子,说道:"你看,我就说一切都会好起来的。"正因其始终秉持包容平和的心态,他从未遭遇过严重祸事。当我们与他人发生争执时,当保持耐心包容。如此一来,诸事皆可迎刃而解。先祖也曾告诫我们:若不肯隐忍退让,事态只会愈发严重、难以收场。 转录(La Ring): 心有耐心且谦逊之人,万事皆可顺遂。从前有个村庄,村中住着一位终日以"没关系"为口头禅的男子。无论遭人拳脚相向还是推搡殴打,他总以"没关系"回应。某日,他爬上树木修剪枝桠,不慎失足坠落。村民们见状暗自思忖:"这位‘没关系’先生今日怕是在劫难逃了。"但他却安然无恙,未受半分损伤。 那年虎患猖獗:村中牛羊、家犬乃至其他牲畜屡遭猛虎猎杀,人类也频频沦为袭击目标。若仅单人前往田间劳作,必会遭遇猛虎袭击,因此村民们至少需两三人结伴而行。某日,这位"没关系"先生携全家前往田间,妻子将熟睡的婴儿安置在床架上,随后众人便开始清理田间杂草。就在此时,一只猛虎叼走了婴儿。妻子目睹一切,惊呼道:"我的孩子被老虎袭击了!"他却说道:"没关系,一切都会好起来的。"并反复劝慰道:"别担心,夫人。"妻子见状怒不可遏:"你为何如此镇定?你的孩子都被老虎叼走了!"他依旧重复着:"别担心,没关系。"妻子说道:"不行,我们快去追老虎!"随后二人便追了上去。 婴儿熟睡时盖着一条毯子,猛虎误以为婴儿完全裹在毯中,便咬断毯结带着毯子逃窜。二人手持刀具,一边发出声响一边追赶老虎以营救孩子。猛虎受惊后仓皇逃窜。万幸的是,婴儿从毯中滑落。男子在近郊处找到了带着尿布的孩子,说道:"你看,我就说一切都会好起来的。"正因其始终秉持包容平和的心态,他从未遭遇过严重祸事。当我们与他人发生争执时,当保持耐心包容。如此一来,诸事皆可迎刃而解。先祖也曾告诫我们:若不肯隐忍退让,事态只会愈发严重、难以收场。 给定语言:景颇语(Jinghpaw)
提供机构:
PARADISEC
二维码
社区交流群
二维码
科研交流群
商业服务