KK1-1959 - Ja mungdan du ai la (The man who went to the land of gold) with English translation
收藏Research Data Australia2024-12-14 收录
下载链接:
https://researchdata.edu.au/kk1-1959-ja-english-translation/1598547
下载链接
链接失效反馈官方服务:
资源简介:
Translation (Seng Pan) The story is about a man who ploughed in the paddy field for a living. A long time ago, there was a man did ploughing the paddy fields for his living. He was poor. One day, he was having lunch under a tree as it was lunch break. He had rice with a dried fish. He ate the dried fish by taking small bites. At that time, a rat came and took the dried fish from his plate. "Rat. Which curry should I eat with rice if you take my only curry, dried fish? I am not able to eat many curries as I am poor," the man said. Then the rat replied, "Don't worry! Just close your eyes and touch my shoulder. I will bring you to our place," the rat replied. The man also said yes and touched the rat's back by closing his eyes. The rat took him to his place. The place the man was brought to was a gold country. "My friend, you can take the gold as much as you want," the rat said. Thus, the man took as much gold as he liked. After that, the rat brought him back to the old place. The man became so rich, and he also donated to needy people. As he lived on that life, one of his friends, a wicked man, visited him and asked a question one day. "How have you become so rich?" his friend asked. "When I went for ploughing a paddy field, I had my lunch with a dried fish. I was eating it with rice. At that moment, a rat came and ate my dried fish from the plate. I had a nice conversation with it. After talking a while, the rat felt sorry and took me to their place. And it gave me some gold to take back home," the man answered. "My friend. I also want to be treated like that. Help me!' his friend requested. As the man couldn't deny his friend, he allowed him to act the same as he did. So, the wicked man went to a paddy field. At noon, he ate lunch with a dried fish. A rat also came and stole the dried fish from him. "Rat. You ate my dried fish. So now, I have nothing to finish eating with the rice," the wicked man said. "Don't sweat it! Just touch my back and close your eyes. I will take you to our place," the rat replied. The man did exactly as it said. Then, he was brought to a gold country. As he was wicked and greedy, he took loads of gold and even he stepped on and killed some rats. After that, he returned home by bringing a lot of gold in a basket. When he got home, he opened the basket to sell the gold he brought and saw all the gold were just the rat droppings. Therefore, we should not be so greedy. Transcription (Lu Awng) Ya ngai hkai na maumwi gabaw gaw hkauna htu sha ai la langai a lam re. Moi shawng e da hkauna htu sha ai la langai mi nga ai da. Shi gaw grai matsan ai da, shatmai ma dai shani i shani ka-ang re majaw shat sha na aten re majaw hpun kaba langai mi hta shanyip kaw shat sha dung taw ai da. Shi na shat mai gaw nga jahkraw langai mi hte shat sha taw ai da. Shat sha, nga jahkraw hpe kachyi chyi sha yet na sha ai da. Shaloi shi gaw kachyi chyi sha sha re she, yu langai mi gaw shi na nga jahkraw hpe kashun na la mat ya ai da. Kashun la mat yang i, yu kasha e nang ngai na nga jahkraw dai hpe i sha kau ya yang gaw ngai gaw dai ni hpa shat mai hte sha sa na ma. Ngai gaw matsan kasha re majaw shat mai ma n lu sha ai, shaloi yu gaw tsun ai. Nang hpa ntsang ra ai ngai na shingma kaw sha lang na myi di chyip di da u da, anhte nga ai shara kaw woi mat na ngu tsun ai da. Re le deng yang ma ngu na shi na shingma kaw lang na myidi chyip re nga taw ai da, dai shaloi yu ma shi hpe shaga mat ai da. Shaga mat ai shaloi gaw ja mungdan de shaga mat ai koi hkau i nang ndai kaw na ra ai ram la mat u da . Dai she ra ai ram la mat u nga majaw shi ma ra ai lam la na bai sa da ai da, grai lauban mat ai da, ndai n lu nsu ai ni hpe mung bai jaw, shi na manang grai n kaja ai wa mung shi hpe wa san nang hpa na lauban mat ai ma ngu san ai da. Ngai gaw hkauna htu taw ai shaloi shat sha ai ta, nga jahkraw langai sha re na sha taw shaloi yu gaw ngai na nga sha kau ya ai majaw shi ngai hpe dai hku na matsan dum na woi mat na ngai hpe ja jawt dat ai re ngu tsun ai da. E hkau e ngai ma dai hku galaw mayu ai law, ngai hpe ma garum la rit yaw nga na shi ma grai n kaja ai la wa ma shani kaang kaw nga jahkraw langai la na dai kaw nga taw ai da, dai shaloi yu hprawn sha ai majaw e nang hpa na ngai na shan kashun sha ai rai, nang kashun sha ai majaw ngai nlu sha ai. Deng yang nang hpa ntsang ra ai i, ngai na shingma ntsa kaw sha magra na myidi chyip na anhte nga ai shara de shaga mat ga ngu tsun ai da. Dai mung hkan galaw ai da, du ja mungdan du ai zawn shi mung lawhpa myit nau rawng na yu n kau mi e gamyet na sat kau na, ja mung grai law kei grai law hkra shi gaw lawhpa myit law na yu ni hpe sat hkra re na hto nta de wa mat ai da, shaloi gaw shingka kaw bang na wa mat ai da. Wa mat re wa shi gaw dai shingka bai ja ni dut sha na ngu na shingka hpawk di yang wa yu hkyi sha tai mat ai, dai majaw lawhpa myit n mai rawng ai da. . Language as given: Jinghpaw
### 翻译版(Seng Pan 译)
从前有一位以稻田耕作为生的贫苦男子。一日午休时分,他在树下就着米饭与咸鱼用餐,正小口享用咸鱼时,一只老鼠窜至他的餐盘旁,叼走了咸鱼。男子懊恼道:“鼠辈!若你拿走我唯一的佐餐咸鱼,我该以何物配饭?我家境贫寒,本就无福享用过多菜肴。”
老鼠回应道:“不必忧心!只需闭眼触碰我的肩,我便带你前往我们的居所。”男子依言照做,闭眼触碰了鼠背。老鼠遂将他带往自己的领地——一片盛产黄金的国度。老鼠说道:“朋友,你可随意取用黄金。”男子遂尽兴取走了足量的黄金,随后老鼠将他送回了原处。
自此男子暴富,还时常接济贫苦之人。一日,他一位品行不端的友人前来拜访,问道:“你何以这般富有?”男子答道:“我下田耕作时,曾就着咸鱼配米饭用餐。彼时一只老鼠叼走了我的咸鱼,我与它攀谈片刻后,老鼠心生愧疚,便带我前往它们的领地,还赠予我黄金带回家。”
友人央求道:“好友,我也想获得这般际遇,帮帮我吧!”男子无法拒绝,便应允他效仿自己的做法。于是这名恶友前往稻田,正午时分同样以咸鱼配米饭用餐。果然有老鼠前来叼走了他的咸鱼。恶友怒道:“鼠辈!你偷吃了我的咸鱼,如今我便没东西配饭了。”
老鼠答道:“不必着急!只需触碰我的背并闭眼,我便带你前往我们的领地。”恶友依言照做,随即被带往黄金国度。此人心术不正且贪婪至极,不仅取走了大量黄金,还踩踏甚至杀死了数只老鼠。随后他用篮子满载黄金返家。到家后,他打开篮子准备售卖黄金,却发现篮中所有的黄金都化作了老鼠粪便。
这个故事旨在告诫世人,切勿过于贪婪。
### 转录版(Lu Awng 录)
Ya ngai hkai na maumwi gabaw gaw hkauna htu sha ai la langai a lam re. Moi shawng e da hkauna htu sha ai la langai mi nga ai da. Shi gaw grai matsan ai da, shatmai ma dai shani i shani ka-ang re majaw shat sha na aten re majaw hpun kaba langai mi hta shanyip kaw shat sha dung taw ai da. Shi na shat mai gaw nga jahkraw langai mi hte shat sha taw ai da. Shat sha, nga jahkraw hpe kachyi chyi sha yet na sha ai da. Shaloi shi gaw kachyi chyi sha sha re she, yu langai mi gaw shi na nga jahkraw hpe kashun na la mat ya ai da. Kashun la mat yang i, yu kasha e nang ngai na nga jahkraw dai hpe i sha kau ya yang gaw ngai gaw dai ni hpa shat mai hte sha sa na ma. Ngai gaw matsan kasha re majaw shat mai ma n lu sha ai, shaloi yu gaw tsun ai. Nang hpa ntsang ra ai ngai na shingma kaw sha lang na myi di chyip di da u da, anhte nga ai shara kaw woi mat na ngu tsun ai da. Re le deng yang ma ngu na shi na shingma kaw lang na myidi chyip re nga taw ai da, dai shaloi yu ma shi hpe shaga mat ai da. Shaga mat ai shaloi gaw ja mungdan de shaga mat ai koi hkau i nang ndai kaw na ra ai ram la mat u da . Dai she ra ai ram la mat u nga majaw shi ma ra ai lam la na bai sa da ai da, grai lauban mat ai da, ndai n lu nsu ai ni hpe mung bai jaw, shi na manang grai n kaja ai wa mung shi hpe wa san nang hpa na lauban mat ai ma ngu san ai da. Ngai gaw hkauna htu taw ai shaloi shat sha ai ta, nga jahkraw langai sha re na sha taw shaloi yu gaw ngai na nga sha kau ya ai majaw shi ngai hpe dai hku na matsan dum na woi mat na ngai hpe ja jawt dat ai re ngu tsun ai da. E hkau e ngai ma dai hku galaw mayu ai law, ngai hpe ma garum la rit yaw nga na shi ma grai n kaja ai la wa ma shani kaang kaw nga jahkraw langai la na dai kaw nga taw ai da, dai shaloi yu hprawn sha ai majaw e nang hpa na ngai na shan kashun sha ai rai, nang kashun sha ai majaw ngai nlu sha ai. Deng yang nang hpa ntsang ra ai i, ngai na shingma ntsa kaw sha magra na myidi chyip na anhte nga ai shara de shaga mat ga ngu tsun ai da. Dai mung hkan galaw ai da, du ja mungdan du ai zawn shi mung lawhpa myit nau rawng na yu n kau mi e gamyet na sat kau na, ja mung grai law kei grai law hkra shi gaw lawhpa myit law na yu ni hpe sat hkra re na hto nta de wa mat ai da, shaloi gaw shingka kaw bang na wa mat ai da. Wa mat re wa shi gaw dai shingka bai ja ni dut sha na ngu na shingka hpawk di yang wa yu hkyi sha tai mat ai, dai majaw lawhpa myit n mai rawng ai da.
给定语言:景颇语
提供机构:
PARADISEC



