KK1-1560 - Law hpa myit rawng ai num (The greedy woman) with English translation
收藏Research Data Australia2024-12-14 收录
下载链接:
https://researchdata.edu.au/kk1-1560-law-english-translation/1546203
下载链接
链接失效反馈官方服务:
资源简介:
Translation (Rita Seng Mai) Once upon a time, in a village, there were two widows who sold wood to make a living. They were neighbours. Every day, they went into the forest to collect wood. They were good friends. But one of the women was greedy. When they saw the branches and logs, the greedy woman said, "That's the wood I intended to collect yesterday." And she took all. She collected lots of wood in a day. The good woman collected wood and sold it once a day. The greedy woman got lots of wood a day and made a lot of money. The good woman didn't make a lot of money. The greedy woman wore nice dresses and showed them off. She proudly said, "Look at me. I can wear these nice dresses." She always cooked expensive, delicious meals too. But she never shared anything with the good woman. Although her friend didn't have nice clothes, she never shared her dresses with her. The good woman thought, "It is okay. I like my life. I am satisfied with what I have." Sometimes, they went to collect the wood together. Sometimes, the greedy woman became even greedier and wanted to collect more wood, so she went to the forest alone. One day, in order to collect more wood, the greedy woman went to the forest alone, without her friend. Meanwhile, the good woman thought, "I will just go alone then. It will be hard." She had to go alone. On her way, she met an old man with a white mustache. When she saw him, she thought, "Who is he? What kind of person is he?" She was a bit scared. The old man said, "Don't be afraid of me. Come to me. You make a living just by selling wood, don't you?" She said, "Yes, I do. I sell wood. I make a living that way." He said, "Okay. I understand you. Your life will be hard." He showed her two pots: one small and the other big. And he asked her, "Which one do you prefer? Do you like this small one? Or this big one?" As she was contented, she said, "I like this small pot. I don't have enough strength to carry the big one too. I will take the small one." He said, "Okay. Then take the small pot. But keep in mind. You must not open it on your way. When you arrive home, close all doors and windows. You must open it in a safe place. You can use anything you get from it. Don't collect wood anymore. Live a happy life." She took the small pot, just as the old man with the long mustache had instructed. She took it home. When she arrived home, she closed all the doors and windows. She found full of gold inside the pot. "What should I do with this gold? I should keep it safe. I should use it wisely," she thought. She didn't collect wood anymore. She sold the gold little by little and spent it on herself. She spent her days happily. She ate delicious meals every day. She didn't need to collect wood anymore. She ate tasty meals and wore nice dresses every day. She was living a good life. The greedy woman, who usually collected and sold wood, couldn't spend as much as the good woman. One day, the greedy woman visited the good woman and said, "My friend, how did you become so beautiful?" The good lady said, "Because I eat delicious and nutritious meals. You are beautiful too." The greedy lady said, "But I am not as pretty as you are. You become really pretty. How did you get so much money? Tell me, please." The good lady asked her, "Do you really want to listen?" She said, "Of course." Then the good lady explained everything to her. She said, "When I reached the place after passing two or three mountain bends, I met an old man with a white mustache. When you meet him, you can ask him." The greedy woman thought, "That lady even got a lot of money. I will do exactly as she did." After she walked past two or three mountain bends, she saw the old man sitting there. She walked toward him. The old man asked her, "Who are you? You are the person who collects wood to make a living, aren't you?" She said, "Yes, I am." He said, "I see. Come here." He took out the small pot and the big pot in front of her and said, "Between these two pots, which one do you prefer? Take one pot you like." As she was greedy, she said, "I want this one." She took the big pot and went back home. The old man told her before she went back home, "Don't look inside it on your way back home. When you arrive home, close all doors and windows. You can open the pot at that time. Never open it on your way." She said, "I understand." She was too greedy and took the big pot. On her way back, she was curious about it. She was confused and curious, "He told me not to open it. I really want to know what is inside. I will just open it no matter what." The pot was heavy too. When she opened the pot, there was a bomb exploding loudly. She died because of the bomb. So, people should not be greedy. The good woman could live happily because she was contented. The greedy woman died because of her greed. This is the end of the story. Transcription (Lu Awng) Moi shawng ye kahtawng langai mi kaw hpun sha ja ju sha hta na sha kan bau bungli galaw re num gaidan yan nga ma ai. Shang gaw htingbu hku na lam sha din hkat re kaw nga ma ai. Shang gaw shani shagu um nam de sa hpun hta sa shaga hkat re na grai pyaw let kaw ganawn ma ai. Rai tim mung shi manang jan gaw grai law hpa myit maring rawng ai majaw htaw maling du yang hpun hta shara du yang mung ndai ngai mani wa yu tawn ai hpun nye hpun re ngu hta kau kau re na shi gaw lani mi hta hpun lahkawng masum lang lu hta dut dai myit kaja rawng ai jan gaw lani mi sha hpun kalang lang sha lu hta dut re na law hpa myit rawng ai jang gaw shi lani mi lahkawng masum lu hta dut na gumhpraw mung loi mi lu dai myit kaja rawng ai wa gaw gumhpraw mung n lu re lang lang gaw lawhpa myit rawng ai lusu ai jan gaw e buhpun palawng grai grai tsawm ai ni shakya dan. Yu ngai gaw ni re mung lu ai a gumrawng gumtawng di dan um shat mai mung grai grai mu ai shadu sha dang rai tim mung manang jan hpe kaji mi mung n jaw aw manang jan gaw buhpun palawng n lu tim shi gaw grai grai shakya tim labu hpun palawng mung n jaw hpun re na rai tim mung myit kaja jan gaw rai u ga ngai gaw ndai hten hte sha gindan ai jan re ai majaw ndai hku sha nga ai nga myit dik ai ngu she rai na lang lang gaw shang rau sha hpun hta lung lang lang gaw dai lawhpa myit rawng ai wa gaw shi hpun law law wa mu tawn jang manang jan hpe mung n woi re na lani mi na nhtoi hta gaw dai shi gaw hpun law law mu ai jan gaw lawhpa myit rawng na manang jan hpe n woi shi hkra sha lung mat wa na hpun wa hta Dai kaja myit ai wa gaw aw yat tim yat ai hku shi hkra sha lung wa re na hpun hta ngu lung wa re yang she um ndai ngup mun mung a hpraw re dingla langai mi hte wa hkrum dingla dai hte wa hkrum re alu dingla oh ra gaw ngai nhteng kaning wa re na kun law ngu shi gaw loi hkrit hkrit sha nga rai tim dingla dai gaw hkum hkrit hkum hkrit ngai kaw sa wa yu rit ngu ngai kaw sa wa yu rit ngu nang ya hpun sha hta sha ai n re i ngu re ai hpun sha hta dut n ngai hpun sha hta dut na nye kan bau bungli galaw nngai ngu ngai hpun sha hta dut ai ngu aw rai sai rai sai dai re gaw nang ya ndai nde de law ai dibu langai mi gaw kaji langai mi gaw kaba re ai shadung taw na she nang ndai dibu ndai yan hta na nang gara ra na ndai dibu kaji ra na kun dibu kaba ra na kun ngu Oh shi gaw myit kaja mung rawng lawhpa myit mung n rawng re na she e ngai gaw ndai dibu kaji she ra na nngai law ngai ngun mung n rawng nngai lu mung nlu gun nngai law ndai dibu kaji ra na nngai ngu e e nang dai ra jang la wa lam lapran ye kaji pi hkum hpaw lu lam lapran ye kaji pi hkum hpaw lu le na nta du jang nta chyinhka la kau gawt chyinhka la kau di grai shim ai kaw she ndai wa hpaw u yaw shing re na nang kam ai hku dai kaw rawng ai rai hpe nang jai lang na hpun hkum hta sha sa apyaw alaw nga mat u yaw ngu htet dat ai da. Shing na she shi gaw kaja wa dai dibu kaji dai wa deng mun lagu law ai wa tsun ai ngup mun galu law kaya mung ahpaw mun mung ahpaw re tu ai wa tsun ai ga dai madat re dai dibu kaji sha gun re na e nta wa du ai hte gaw nta chyinhka kaba mung la shi gawt chyihka kaba mung la re na wa hpaw yu yang gaw ja hkrai hkrai tup rawng nga da. Alu ya ndai gaw ya kaning wa di sa na i ngai ndai lu ai um gaw ya ngai ndai hpe atsawm nan makoi shi ngai ye ra ai kaw jai lang u ngu she lani mi kaji kaji re hpun mung nhta sai kaji kaji di na she oh ja seng ye sa dut sa dut ye hpun mung nhta re pyaw pyaw re lani hte lani shi gaw dai mu mu mai mai sha a ja gumhpraw dai ni hpun hta ngun mung ndat mat apyaw na she dai um lani hte lani lu sha hpa mu mu mai mai mari sha buhpun palawng mung loi mung tsawm tsawm htap htap hpun na grai tsawm bang wa sai da. De she oh hpun sha hta dut na re ai wa gaw shi ram mung n tsawm mat lu mung shi ram n lu mat rai na lani mi na gaw shi gaw bai sai chyai sai da. E ning nang kani re na dai re tsawm htap wa a ta ngai gaw mu mu mai mai sha nga ai gaw nang mung moi grai tsawm ai le mu mu mai mai sha rai tim nang ram gaw ntsawm nga ai yaw nang grai tsawm mat dik ai kani re na lu ni ta nang lu ai lam atsawm sha hkai dan yu rit ngu da. Nang ten ten ngai tsun ai hku madat na ni ngu madat na nngai ngu jang ya ngai tsun ai hku madat u ndai hku oh shi sa lam ndai hku htaw deng deng lu wa lam hpungaw lahkawng masum dai shara wa du jang e ngup mun ahpraw re baw ahpraw re dingla langai nga nga na ra ai dai wa hte hkrum jang e dai wa kaw sa san u ngu da. Dai shaloi jang dai rai jang oh ra jan mung shi pi nde de lu mat ai gaw ngai mung naw di yu lung wa sai da lung wa she htaw bumgaw lahkawng masum re lung wa kaja wa dingla dai hte dingla dai dung nga ai wa mu da. Dingla ai dung nga ai wa mu rai yang gaw shi mung kaja wa shanan sa wa jang she dingla dai dai she shawng hkap shaga aw nang kadai rai wa sa ta ngu yang nang hpun sha hta sha ai wa n re ni ngu yang re lo hpun hta sha na sha kan bau nngai lo ngu aw rai sai rai sai taw wa yu rit ngu na she shi mi na zawn re dibu kaji langai dibu kaba langai mi ma shadung da. Nang ndai dibu ndai yan hta na gara wa ra ndai rai nang ra ai dibu hta gun u ngu da. Shi gaw lawhpa myit kaba rawng na she e ngai ndai she ra nngai ngu dibu kaba hta hpai na she e deng mat wa sai da yaw le nta de yaw mat aw dai dingla wa ni ngu naw htet ai da law dai dibu dai hpai na wa yang lam e hkum hpaw lu yaw oh na nta du jang dawdap chyinhka gawt chyinhka la di na she wa hpaw lu u yaw lam e dai hkum hpaw ngu yang she e law ngu masu na shi gaw nau lawhpa lawhpa dibu dai mung hpai la dibu kaba hpai la na she le lam ka-ang hkup re du jang she nau yu mayu sai da lu yu mayu ai wa hkum hpaw gaw nga ai wa ya nde de yu mayu hpa wa rawng ai kun yu mayu dik na she e she hpaw yu na sam ai nde de re na li mung grai li da law. Li na she dai kaw hkra di she wa hpaw dat jang she bawm kaba bummm ngu gapaw na shi mung dai kaw gapaw si mat re da. Shing re na lawhpa myit n mai rawng ai nga manang le manang jan gaw grai pyaw shi gaw myit kaja rawng na grai pyaw mat dai lawhpa myit rawng ai wa gaw gapaw si mat re mau mwi gaw nan kaw htum sai dai hten sha re. . Language as given: Jinghpaw
翻译(丽塔·森·迈):很久很久以前,某村庄中住着两位以卖柴为生的寡妇,二人比邻而居,每日结伴前往森林砍柴,情谊深厚。然其中一位妇人天性贪婪。每当望见树枝与原木,贪婪的妇人便会宣称:"这正是我昨日本欲捡拾的柴木。"随即将所有木柴尽数取走。她一日便能采集大量柴薪,善良的妇人却仅每日砍柴售卖一次。贪婪的妇人每日收获颇丰,赚得盆满钵满,善良的妇人却并未积累多少财富。贪婪的妇人身着华服,四处炫耀,得意地说道:"看我这身漂亮衣裙。"她也时常烹制昂贵美味的佳肴,却从未与善良的妇人分享分毫。即便好友无像样衣裳,她也从未赠予对方自己的衣裙。善良的妇人却暗自思忖:"无妨,我喜爱当下的生活,对现有的一切心满意足。"有时二人会同赴森林砍柴,有时贪婪的妇人愈发贪心,想要采集更多木柴,便独自前往森林。一日,为采集更多柴木,贪婪的妇人独自进山,未带好友。善良的妇人暗想:"那我只得独自前往了,此举会有些艰难。"她只得孤身启程。途中,她遇见一位留着白色长须的老者。望见老者时,她心中暗忖:"他是谁?究竟是何等人物?"不免心生怯意。老者说道:"不必怕我,过来吧。你以卖柴维持生计,对吗?"妇人答道:"是的,我靠卖柴为生。"老者道:"好,我明白了。你的生活将迎来困顿。"他取出两个罐子,一大小。问道:"你更喜欢哪一个?这个小的,还是这个大的?"因心怀知足,妇人说道:"我喜欢这个小罐子,我没有足够力气同时搬动大罐,便取小罐吧。"老者道:"好,那便带走这个小罐。但切记,途中绝不可打开它。到家后,关好所有门窗,在安全之处再行开启。你可随意使用罐中所得之物,不必再砍柴了,安享幸福生活吧。"善良的妇人依照长须老者的嘱咐,带着小罐回了家。到家后,她关好门窗,打开罐子,发现里面装满了黄金。"该如何处置这些黄金?我当妥善保管,明智使用。"她暗想。此后她不再砍柴,将黄金逐步变卖,用以改善生活,每日过得惬意快活。她每日都能享用美味餐食,无需再上山砍柴,身着漂亮衣裙,过上了富足安稳的生活。向来砍柴卖柴的贪婪妇人,日常开销却远不及善良的妇人。一日,贪婪的妇人登门拜访,问道:"我的朋友,你怎么变得这般美丽了?"善良的妇人答道:"只因我食用美味又营养的餐食,你也很漂亮啊。"贪婪妇人道:"可我远不如你好看,你愈发标致了。你是如何赚到这么多钱财的?请告知我吧。"善良的妇人问道:"你真的想听吗?"贪婪妇人答道:"当然。"于是善良的妇人将一切和盘托出:"当我走过两三个山弯后,便遇见了那位留着白色长须的老者。你若遇到他,亦可向他询问。"贪婪妇人暗想:"那位妇人都得到了如此多钱财,我当完全依照她的做法行事。"当她走过两三个山弯后,果然看见老者坐在那里。她走上前去,老者问道:"你是谁?你是靠砍柴为生的人,对吗?"贪婪妇人答道:"是的,我是。"老者道:"我明白了,过来吧。"他在妇人面前取出大小两个罐子,说道:"这两个罐子之间,你更喜欢哪一个?选一个你中意的吧。"因生性贪婪,妇人说道:"我想要这个大的。"她带走了大罐子,准备返家。老者在她离开前嘱咐道:"回家途中切勿打开罐子。到家后,关好所有门窗,那时再行开启。绝不可在路上打开它。"妇人答道:"我明白了。"她太过贪婪,一心只念着大罐子。归途中,她心中满是好奇,既困惑又急切地想知晓罐中究竟装着什么:"他让我不要打开,可我实在想知道里面是什么,无论如何都要打开看看。"罐子又十分沉重,当她打开罐子的刹那,里面的炸弹轰然爆炸。她当场被炸死。由此可见,人不可贪婪。善良的妇人因知足常乐得以安享幸福生活,贪婪的妇人却因自身贪欲殒命。故事至此终结。
转录(卢·翁):莫伊绍恩耶卡通朗艾米卡普沙贾朱沙塔纳沙坎鲍邦利加洛雷努盖丹扬 Nga 玛艾。尚高廷布库纳拉姆沙丁哈卡特雷卡瓦 Nga 玛艾。尚高沙尼沙古乌纳姆德萨普塔沙萨加卡特雷纳格雷皮奥莱特卡瓦加纳翁玛艾。莱蒂姆芒希曼昂詹高格雷洛帕密特马林朗艾马久塔瓦马灵杜阳普塔沙拉杜阳芒恩代 Ngai 马尼瓦尤唐艾普塔尼耶普塔雷恩古塔卡乌卡乌雷纳希高拉尼米塔普拉克翁马苏姆朗卢塔杜岱米特卡贾朗艾詹高拉尼米沙普塔卡朗朗沙卢塔杜雷纳洛帕密特朗艾江高希拉尼米拉克翁马苏姆卢塔杜纳古姆普劳芒洛伊米卢岱米特卡贾朗艾瓦高古姆普劳芒恩卢雷朗朗高拉沃帕密特朗艾卢苏艾詹高埃布普塔帕朗格雷格雷曹艾尼沙基亚丹。尤 Ngai 高尼雷芒卢艾阿古劳恩古唐丹乌姆沙特迈芒格雷格雷穆艾沙杜沙当莱蒂姆芒曼昂詹高佩卡吉米芒恩乔奥曼昂詹高埃布普塔帕朗恩卢蒂姆希高格雷格雷沙基亚蒂姆拉布普塔帕朗芒恩乔奥普塔雷纳莱蒂姆芒米特卡贾詹高莱尤 Ngai 高恩代滕特沙金丹艾詹雷艾马久恩代库沙 Nga 艾 Nga 米特迪克艾恩舍莱纳朗朗高尚劳沙普塔龙朗朗高岱拉沃帕密特朗艾瓦高希拉普塔洛洛瓦穆唐江曼昂詹高佩芒恩沃伊雷纳拉尼米塔恩托伊塔高岱希高拉普塔洛洛穆艾詹高洛帕密特朗纳曼昂詹高佩恩沃伊希克拉沙龙马特瓦纳普塔瓦塔岱卡贾米特艾瓦高奥亚特蒂姆亚特艾库希克拉沙龙瓦雷纳普塔塔恩古龙瓦雷阳舍乌姆恩代恩普 Mun 芒阿普劳雷丁格拉朗朗艾米特瓦克伦丁拉岱特瓦克伦雷阿鲁丁拉哦高 Ngai 恩特宁坎宁瓦雷纳昆洛恩古希高拉克翁克里克里沙 Nga 莱蒂姆丁拉岱高昆姆克里昆姆克里 Ngai 卡萨瓦尤里特恩古 Ngai 卡萨瓦尤里特恩古南雅普塔沙塔沙艾恩雷伊恩古雷艾普塔沙塔杜恩 Ngai 普塔沙塔杜纳耶坎鲍邦利加洛恩 Ngai 恩古普塔沙塔杜艾恩古奥莱赛莱赛岱雷高南雅恩代恩德德洛艾迪布朗朗艾米高卡吉朗朗艾米高卡巴雷艾沙东塔纳谢南恩代迪布恩代扬塔纳南加拉雷纳恩代迪布卡吉雷纳昆迪布卡巴雷纳昆恩古哦希高米特卡贾芒朗艾洛帕密特芒恩朗雷纳谢埃 Ngai 高恩代迪布卡吉谢莱纳恩 Ngai 洛 Ngai 恩芒恩朗恩 Ngai 卢芒恩卢古恩恩 Ngai 洛恩代迪布卡吉雷纳恩 Ngai 恩古埃埃南岱莱江拉瓦拉姆拉普兰耶卡吉皮孔姆帕瓦卢拉姆拉普兰耶卡吉皮孔姆帕瓦卢莱纳恩塔杜江恩塔钦卡劳高陶钦卡劳迪格雷西姆艾卡瓦谢恩代瓦帕乌尤沙英雷纳南卡姆艾库岱卡瓦朗艾莱 Ngai 贾伊朗纳普塔孔姆塔沙萨阿皮奥阿拉瓦 Nga 马特乌尤恩古特泰特艾达。沙英纳谢希高卡贾瓦岱迪布卡吉岱瓦登芒拉古洛艾瓦楚艾恩普 Mun 加洛洛亚芒阿普劳芒阿普劳雷图艾瓦楚艾盖岱马达特雷岱迪布卡吉沙冈雷纳埃恩塔瓦杜艾特江恩塔钦卡巴芒拉希高陶钦卡巴芒拉雷纳瓦帕尤阳高贾克拉克拉图普朗 Nga 达。阿鲁亚恩代高亚坎宁瓦迪萨纳伊 Ngai 恩岱卢艾乌姆高亚 Ngai 恩佩阿特索姆南马科伊希 Ngai 耶莱艾卡瓦贾伊朗乌恩舍拉尼米卡贾卡贾雷普塔芒恩塔赛卡贾卡贾迪纳谢哦贾森耶萨杜萨杜耶普塔芒恩塔雷皮奥皮奥雷拉尼泰拉尼希高岱穆穆迈迈沙阿贾古姆普劳岱尼普塔恩古芒恩达特马特阿皮奥纳谢岱乌姆拉尼泰拉尼卢沙帕穆穆迈迈马里沙布普塔帕朗芒洛伊芒曹曹塔普塔普塔纳格雷曹邦瓦赛达。德谢哦普塔沙塔杜纳雷艾瓦高希拉芒恩曹马特卢芒希拉恩卢马特莱纳拉尼米塔高希高拜赛柴赛达。埃宁南卡尼雷纳岱雷曹塔普瓦阿塔 Ngai 高穆穆迈迈沙 Nga 艾高南芒莫伊格雷曹艾莱穆穆迈迈沙莱蒂姆南拉芒恩曹 Nga 艾尤南格雷曹马特迪克艾卡尼雷纳卢尼塔南卢艾拉姆阿特索姆沙卡丹尤里特恩古达。南特滕特 Ngai 楚艾库马达特纳尼恩古马达特纳恩 Ngai 恩古江亚 Ngai 楚艾库马达特乌恩代库哦希沙拉姆恩代库塔登登卢瓦拉姆蓬奥拉克翁马苏姆岱沙拉瓦杜江埃恩普 Mun 阿普劳雷鲍阿普劳雷丁格拉朗朗艾 Nga Nga 奈莱艾岱瓦特瓦克伦江埃岱瓦卡瓦萨桑乌恩古达。岱沙洛伊江岱莱江哦拉詹芒希皮恩代德卢马特艾高 Ngai 芒瑙迪尤龙瓦赛达龙瓦谢塔本高拉克翁马苏姆雷龙瓦卡贾瓦丁拉岱特丁拉岱东 Nga 艾瓦穆达。丁拉艾东 Nga 艾瓦穆莱阳高希拉芒卡贾瓦沙南萨瓦江谢丁拉岱岱肖恩哈卡加奥南卡岱莱瓦萨塔恩古阳南普塔沙塔沙艾瓦恩雷尼恩古阳雷洛普塔沙塔沙纳沙坎鲍恩 Ngai 洛莱赛塔瓦尤里特恩古纳谢希米纳扎恩雷迪布卡吉朗朗迪布卡巴朗朗米马沙东达。南恩代迪布恩代扬塔纳加拉瓦雷纳恩代莱南岱拉艾迪布塔冈乌恩古达。希高洛帕密特米特卡巴朗艾江谢埃 Ngai 恩岱谢莱恩 Ngai 恩古迪布卡巴塔帕伊纳谢埃登马特瓦赛达尤勒恩塔德亚马特奥岱丁拉瓦尼恩古瑙特泰特艾达洛岱迪布岱帕伊纳瓦阳拉姆埃孔姆帕瓦卢亚哦纳恩塔杜江道达普钦卡劳高陶钦卡拉迪纳谢瓦帕卢乌尤拉姆埃岱孔姆帕瓦恩古阳谢埃洛恩古马苏纳希高瑙劳帕劳帕劳迪布岱芒恩帕伊拉迪布卡巴帕伊拉纳谢莱拉姆卡-昂库普雷杜江谢瑙尤马尤赛达卢尤马尤艾瓦孔姆帕瓦 Nga 艾瓦亚恩代德尤马尤帕瓦朗艾昆尤马尤迪克纳谢埃谢帕瓦尤纳萨姆艾恩代德雷纳利芒格雷利达洛。利纳谢岱卡瓦克拉迪 She 瓦帕达特江谢鲍姆卡巴邦姆姆恩古加帕瓦纳希拉芒岱卡瓦加帕西马特雷达。沙英雷纳拉沃帕密特恩迈朗艾 Nga 曼昂莱曼昂詹高格雷皮奥希高米特卡贾朗纳格雷皮奥马特岱拉沃帕密特朗艾瓦高加帕西马特雷毛姆维高南卡瓦胡通赛岱滕沙雷。
给定语言:景颇语
提供机构:
PARADISEC



