five

KK1-0189 - Lagut a lam (The thief) with English translation

收藏
Research Data Australia2024-12-14 收录
下载链接:
https://researchdata.edu.au/kk1-0189-lagut-english-translation/1541883
下载链接
链接失效反馈
官方服务:
资源简介:
Translation (Htoi San) Once upon a time, a widow had a child. The widow sent her child to school. That child stole a lot. When he went to school, he ran off with pencils, erasers, etc. He brought those things home, but his mother did not say anything. She received and kept the things that her son stole from school. She did not teach her son, "You cannot steal." She did not say, "You cannot take other people's belongings." She kept quiet when her son brought things and received them silently. Every day, when her child visited his friend's home, he always took some things like toys, but his mother did not say anything to him. Moreover, she ate food which his son stole from others. Her child grew older day by day, and she never taught her son about his stealing habit. His mother did not advise his lousy habit and said, "You are not supposed to steal this." Then, her son was getting older and older. One day, her son became a big thief. As a plunderer, he took valuable items from other people in his village. Soldiers and police saw him stealing and arrested him. He was put in jail. In prison, he was given a death sentence as his crime was a significant transgression of the law. "Give him a death sentence." The judge told him that. On his punishment day, which was the next day, the authority asked him for his last chance, "What do you do today? Do you want to see your mother?" "What wish do you have? Today is the last day so tell us what you want to do." He requested, "Officers, I won't appeal to let me go. I don't want to request anything. But I want to meet my mother. Please call her for me." He asked the authorities to bring his mother. So the authorities brought his mother, and she came to the prison to meet him. Mother asked her son, "What do you want to say, son?" Mother pretended to be sad and cried. They both wept, and the boy said, "Mother, please come closer to me. I need to speak softly." "Come closer to me. Come beside me," the boy told her to go near him. When mother went near her son, he said, "Mother, you last time I," Her son bit her ear. He straight away bit her ear hard. Mother was in so much pain and asked, "My son, why did you bite my ear?" "Mother, when I was young, how much I stole other people's belongings from school, I took my friends' pencils, erasers, and books; I stole things from other people's homes," "You ate along with me. You never said and taught me that I could not steal things, not even once." "You never trained me once that I should not take other people's belongings. Therefore when I am older, I become a purloin and am given a death sentence. This is happening because you did not guide me." He told his mother. That was why he bit his mother's ear until it was cut. Mother said to him, "You are right. This feedback is because I did not teach my son." Even though she repented, it was too late already. Her son was given the death punishment after he cut his mother's ear and after their talking. Therefore, parents also need to discipline their children in every way. Since they are young, parents need to tell them not to follow the evil way, not to steal other's possessions, and when they do bad things, parents have to discipline them. I am telling this story to children because this is the parent's duty. Transcription (La Ring) Moi kalang mi da gaida yan nu nga ai da. Dai shaloi gaina yen nu dai gaida kasha gaw jawng shalun da ai. Dai shaloi gaida jan gaw dai ma gaw grai lagu ai. Jawng sa yang masha ni na hkye tan hkye pyat hpa ni lagu wa wa re da. Dai shaloi ndai kanu gaw nta de shi gaw nta de la wa re shaloi gaw kanu gaw hpa mung ntsun ai. Kasha la wa ai rai dai ni hpe hkap mahkawng da ya ya re ai da. Kasha hpe "Nmai lagu ai" nga na mung ntsun ai. "Dan nrai ma ai masha ni rai nmai la ai" nga na mung ntsun ai. Dai hku rai na kasha la wa ai rai ni hpe akatsi nga na dai hku sha yu da da rai na dai hku sha hkap la ya ya re. Shani shagu kasha gaw dai hku jawng hkan sa wo manang ni nta hkan sa jang lama mi rai lama mi ginsup rai zawn zawn re ni dai zawn re ni hta wa raitim mung kanu gaw hpa mung nnga ai da. Hpa mung nnga na dai hku hkrai kasha hpe lama sha hpa ni la wa yang mung sha kau sha lawm kau ya re hpan le i dai hpan galaw ai da. Dai hku rai na ma dai gaw lani hte lani kaba wa kaba wa re shaloi gaw hpang e gaw kanu gaw hpa mung ntsun kade lagu timung hpa mung ntsun kanu mung nsharin shaga "Nmai lagu ai" nga na mung ntsun ai re majaw ma dai gaw le hte le kaba wa ai. Lani mi na aten hta gaw shi gaw lagut kaba tai mat wa ai da. Lagut kaba tai mat wa re shaloi gaw wo masha ni a rai mare hkan na madu dan ai rai ni le i dan re ni lagu la re shaloi gaw masha ni hpyen la ni ngu ga le pya da ni ngu ga dai ni shi hpe gaw dai kaw hpabaw i shi hpe mu hkrup na dai kaw rim mat wa ai da. Rim mat na shi hpe htawng kaw bang kau ai da. Htawng kaw bang kau re shaloi gaw shi gaw dai Myen hku rai yang gaw pyit-mu (crime) grai kaba ai le i mara grai kaba ai dai lagu sai re majaw gaw shi hpe gaw si ari jaw na hku rai nga. "Si ari jaw kau na" ngu na dai kaw shi hpe tsun ai da. Dai shaloi nauk-sone Myen hku gaw nauk-sone hpang jahtum gaw shi hpe si ari jaw na hpang shani "Grai nang daini hpabaw naw nang gara hku na nu hpe naw hkrum mayu ai i gara hku nang gara hku naw myit lu ai. Daini gaw hpang jahtum shani re majaw nang myit ra ai hpe tsun au" ngu shaloi gaw shi gaw "E du ni e ngai gaw daini gaw hpa mung shalawt mi ngu na hpa ngu na mung nhpyi nyem sai raitim mung nye nu hpe shaga ya mi nye nu hpe grai hkrum mayu ai" ngu na kanu hpe shaga shangun ai da. Dai shaloi dai hpyen la ni mung kanu hpe shaga ya re shaloi kanu mung kanu gaw htawng de sa wa re shaloi gaw kasha hpe e "Hpabaw tsun na ma" ngu tsun ai shaloi gaw kanu gaw myit npyaw masu su na gaw hkrap ai gaw she nrai i. Dai kaw hkrap hkat rai na she "Anu e nang nang ngai hpang maga de ana kahtep rit. Anu hpe yep sha tsun dan na nang nye kahtep wa rit ndai nye makau de kahtep wa rit" ngu kahtep wa shangun ai da. Dai shaloi kahtep wa shangun ai shaloi gaw kasha gaw dai kaw "Nu nang moi ngai" aw dai kaw na gawa dat ya ai da law. Kanu a na hpe kalang ta kawa aja ja gawa di kau dat ya ai da. Dai shaloi gaw aw kanu gaw grai machyi na "Ataw ma nang gaw hpabaw na nu hpe she dai hku rai na na gawa ya ai ma" ngu tsun ai shaloi "Nu nang moi ngai naw kaji ai ten kaw na ngai hpe masha ni rai kade lagu wa jawng hkan na masha ni rai hkye tan hkye hpyet e hpa dan rai sar-oak (book) lagu wa tim masha dum nta hkan na rai lagu wa tim nu nang sha lawm kau ai da. Nmai lagu ai nga na ngai hpe kalang ma nsharin shaga ga ai da. Kalang mung masha ni rai nmai la ai nga na nsharin shaga ai da. Dai majaw daini ngai gaw kaba wa yang ning rai lagut ndu byin na ya daini gaw ngai si ari hkrum mat sai da. Ndai gaw nu nang ngai hpe nsharin shaga ai majaw re" ngu na kanu hpe tsun ai da. Shaloi she kanu na dai na gawa di ya ai lam gaw kanu mung "Aw ngai nye kasha hpe nsharin shaga ai majaw rai sai" ngu na dai shani kaw na kanu gaw myit malai lu tim gaw hpang hkrat mat sai le i. Kasha mung dai kaw na kanu a na gawa di kau ya shan nu shaga hkat ngut na gaw kasha gaw si ari hkrum mat wa ai da. Dai majaw anhte kashu kasha ni hpe gaw anhte kanu kawa ni gaw lam shagu hta sharin shaga ra ai. Kaji ten kaw na kaja ai lam de hkan na matu masha a arai ni hpe nlagu na matu tinang a kashu kasha ni nkaja ai galaw wa jang anhte gaw sharin shaga ra ai. Kanu kawa ni na lit re ngu ai hku na e ndai maumwi hpe ma ni hpe hkai dan ai hku re. . Language as given: Jinghpaw

译本(Translation (Htoi San)) 很久很久以前,有一位寡妇,她育有一子。寡妇送儿子去上学。但这个孩子偷窃成性:在校期间,他屡屡偷走铅笔、橡皮等文具,并将赃物带回家。母亲不仅未加斥责,反而悉数收下保管,从未教导儿子"不可偷窃",也未曾告诫他"不可侵占他人财物"。每当儿子带回偷来的物品,她都沉默不语,默默接纳。 每日儿子前往友人家中做客时,总会顺手牵羊拿走玩具等物件,母亲对此依旧不闻不问,甚至还食用儿子偷来的食物。儿子日渐长大,母亲从未对其偷窃恶习加以管教,既未规劝其改掉劣迹,也未曾说过"你不该偷东西"。 随着儿子年岁渐长,他最终沦为江洋大盗。他在村中劫掠他人贵重财物,被军警当场抓获并逮捕入狱。因其罪行严重触犯法律,他被判处死刑。法官当庭宣判:"判处其死刑。" 行刑前夜,狱方询问他最后的心愿:"今日是你最后的日子,你有何所求?是否想见你的母亲?有何遗愿,尽管告知。"儿子答道:"诸位官差,我不会请求赦免,也无其他要求,唯愿见母亲一面。劳烦请将我的母亲带来。"狱方应允,将其母亲带到狱中。 母亲见到儿子,悲痛地哭问道:"孩子,你有什么话想说?"母子二人相拥而泣。儿子说道:"母亲,请靠近我些,我有悄悄话要对你说。""过来些,到我身边来。"儿子让母亲凑近。当母亲来到儿子身旁时,儿子突然狠狠咬住了她的耳朵。母亲剧痛难忍,问道:"孩子,你为何要咬我的耳朵?" 儿子说道:"母亲,我年幼时,从学校偷了多少东西:偷过朋友的铅笔、橡皮、书本,偷过别人家的物品。你不仅与我一同享用这些赃物,还从未教导过我不可偷窃,一次都没有。你从未教过我不该侵占他人财物。因此,我长大后沦为窃贼,今日被判死刑。这一切,都是因为你从未对我加以引导。"说罢,他用力咬下母亲的耳朵,直至耳朵被扯断。 母亲说道:"你说得对,这都是我未曾教导孩子的过错。"即便她悔恨交加,却为时已晚。儿子在咬掉母亲耳朵、母子二人一番对话后,被依法处决。 这个故事告诫世人:父母应当对子女严加管教。在子女年幼时,便应告诫他们切勿走上邪路,不可偷盗他人财物;若子女行差踏错,父母必须及时纠正。我将这个故事讲给孩子们听,因为这正是为人父母应尽的责任。 转录文本(Transcription (La Ring)) (因无法识别景颇语,暂无法提供准确翻译) 给定语言:景颇语(Language as given: Jinghpaw)
提供机构:
PARADISEC
二维码
社区交流群
二维码
科研交流群
商业服务