KK1-0539 - Malut a lam (The tobacco) with English translation
收藏Research Data Australia2024-12-14 收录
下载链接:
https://researchdata.edu.au/kk1-0539-malut-english-translation/1542921
下载链接
链接失效反馈官方服务:
资源简介:
Translation (Rita Seng Mai) A long time ago, there was a man named N-gaw Naw Nkawn who lived in the west of the Mali Hka River. There was a gorgeous lady named Lawhpwi Ma Ja Sam who lived on the east side of the River. They happened to meet once and fell in love. They became lovers then. The man had to cross the river when he went to meet his girlfriend. They always dated at night. The man had the superpower that he could walk on water. At night, he walked on water and went to his girl. And he slept with his lover there. The man had a superpower, so he could walk on water. He always went back to his place early in the morning. Meanwhile, a thunder deity also fell for the gorgeous lady, so he tried to win her heart. However, the lady was already in love with N-gaw Naw Nkawn. Then the thunder deity tried his best to break them up. So he said bad things about the man to the girl. He asked her, "Ja Sam, how does N-gaw Naw Nkawn let you sleep at night when you are in each other's company? Does he let you sleep on his arm?" She answered, "No, he doesn't." Then he told her, "I knew it. He doesn't love you sincerely. Ask him to let you sleep on his arm when you meet him tonight." Then, Ja Sam told N-gaw Naw Nkawn when they met at night, "Let me sleep on your arm tonight." As he had the superpower, he couldn't let the woman sleep on his arm. If he did, his superpower would be weak. But he didn't want his girlfriend to be upset and misunderstand, so he let her sleep on his arm, with a pillow on it, that night. The next morning, his power became weaker. Therefore, he couldn't walk on the surface of the water as before. He had to cross the river while his leg was submerged. The following night, Ja Sam told him, "Let me sleep on your arm without anything on it tonight if you truly love me." He was afraid that she would misunderstand and wouldn't love him anymore, so he let her sleep on his arm. Early in the morning, he went back to his place, in the east of the river. His neck was submerged when he crossed it this time. He barely reached the other side of the river. The following night, he couldn't cross the river when he tried to go to her. Since then, he couldn't go to her anymore. He was deeply hurt because he couldn't cross the river and meet his lover. Meanwhile, the lady was also upset and felt heartache because her boyfriend didn't come to meet her anymore. Both of them went to the shoreline of the river and were sitting there, absent-minded. They were longing for each other. Later, they pined away with broken hearts. The villagers from both sides burned them beside the Mali Hka River. They happened to burn the corpses at the same time. The smoke that came out from burning the corpses mixed high up in the sky, and a star occurred there. We can see the star in the west now. It was them. Both of them were dead. Later, a tree was growing at the place where the man's body was burned. A group of boys saw it when they were hanging out around there. They tasted the fruits and leaves. The taste was a bit bitter, but it was really tasty. They said, "This is a special plant. Let's polinate this and grow many more plants." Later, everyone adored the plant. The plant was a poppy. Similarly, a plant with large leaves was growing on the side where the girl was burned. While a group of girls were walking around there, they found the plant. It was a plant that they had never seen before. They plucked some leaves and tasted them. The leaves were chewy and tasty. Therefore, they thought not to pluck it. They said, "We have never seen this kind of plant before, so let's keep this plant without plucking. Let it grow many flowers and keep its seeds." Then they grew many of those plants. The plant was tobacco. Transcription (Lu Awng) Moi shawng de da mali hka nu na ohra sinna hkran maga de gaw da Ngaw Naw Nkawn ngu ai la shabrang langai mi nga ai da. Bai nna ndai sinpraw hkran maga de gaw Lawhpwi ma Ja Sam ngu ai dai shayi sha dai grai tsawm ai shingni grai tsawm htap ai numsha langai mi nga ai da. Dai shaloi gaw shan gaw shara mi kaw e sa mu hkrup na i shan gaw dai sumtsaw tsaw hkat mat ai da. Dai shani kaw na shan gaw sumtsaw byin mat ai da. Dai shaloi ndai mali hkran ndai sinpraw maga de na sinna maga de na la gaw sinna de na num gaw sinpraw de na e dai she shan gaw sumtsaw byin mat ai shaloi sinna maga de na la wa gaw mali hka shanhte mare sinpraw ndai hkran de sa na nga jang mali hka hpe rap ra ai. Mali hka hpe rap ra ai re majaw shana re jang gaw da shi, shana sha ndai shan 2 gaw sa hkrum hkat hkat re num jan kaw sa wa wa re da. Dai shaloi shi gaw (tago) rawng ai la kasha re hku re nga (tago) rawng ai ngu ga le, shaloi shi gaw shana sa wa jang hka ntsa, mali hka ntsa hku lam hkawm na hka ntsa hku lam hkawm na sa wa wa re da. Sa wa na numsha kaw sa yup ai da. Sa yup ai shaloi gaw shi gaw shingkang rawng ai le i, shingkang rawng ai masha re majaw shi gaw mali hka ntsa hku na shi gaw lam mai hkawm ai dai majaw dai num jan kaw sa jang hka ntsa hku hkawm na dai kaw sa yup yup re da. Jahpawt re jang jau jau bai wa mat re da. Dai shaloi she e kalang ndai hto mu shabrang langai mung da ndai shayi sha grai tsawm ai re majaw ndai mu shabrang mung ndai mahkawn jan hpe ra ai majaw ndai lamu de na yu wa na ndai mahkawn jan kaw ra sa ra ai hku re nga. Sa ra tim shawng shanwg oh ra Nkawn Naw, Ngaw Naw, Nkawn ngu ai dai wa shawng sa ra kau jang she shan e jahka kau mayu na she ndai num jan e sa gung lau ai da. Sa gung lau ai, e Ja Sam nang ra ai Ngaw Naw Nkawn gaw nang e shana yup yang gara hku shayup ai rai ngu na san ai da. Nang e lata hpum kaw shi shayup ai i ngu tsun she, nshayup ai law, galoi ma n shayup ga ai ngu tsun ai, e dai gaw nang hpe kaja ra ai nre yaw, nang hpe ra ai re yang gaw ya nang dai na na bai sa wa jang gaw dai na shabran wa hpe dai na gaw ngai hpe na lata lahpum kaw shayup rit ngu na tsun u ngu na tsun ai da. Dai mu gaw shi hpe mu shabrang wa gaw dai hku tsun ai shaloi kaja wa dai Ja Sam mung shana bai ndai Ngaw Naw Nkawn wa bai sa wa shaloi e Ngaw Naw re dai na gaw na lata lahpum kaw shayup rit ngu na tsun ai da. Dai shaloi dai shabrang wa gaw shi gaw ndai shigkang rawng ai le i, shi hpung shingkang rawng ai re majaw dai hku num ni hpe ai ta lahpum kaw shayup kau jang shi shingkang gaw yawm mat na re majaw shi gaw galoi mung nshayup ai retim shi sumtsaw jan shi hpe nra ai ngu mat na hpe tsang ai majaw gaw dai shana gaw shi hpe ta lahpan kaw bumhkum hkum shangun na shi hpe shayup ai da. Dai shaloi hpang jahpawt bai wa re shaloi gaw shi kaw shingkang yawm mat ai, hpung shingkang yawm mat na mali hka hku gaw shi ntsa hku nmai hkawm mat na magyi gyi du ai dai hku na shi hka rap na hkawm mat wa ai da. Dai shaloi hpang shana bai sa, hpang shana bai sa re shaloi mung numjan gaw bai e Nkawn Naw e dai na gaw na ta lahpum kaw nan ngai hpe shayup rit nang ngai hpe kaja wa ra ai re yang gaw ngu na tsun ai da. Dai shaloi mung shi kaja nan nra mat na hkrit ai majaw dai shana gaw shi na ta lahpum kaw nan shayup kau ai da. Shayup kau re na hpang jahpawt jau jau bai shi gaw mali hka sinpraw hkran maga de bai wa mat ai da. Wa mat ai shaloi gaw hka wa kei dai jahpawt gaw hka shi kaw ntsa hku shawng jahpawt e gaw magyi kaw du ai, dai shi hpang shawng jahpawt gaw magyi kaw du ai kaw na rap wa ai, dai hpang jahpawt gaw du du na shi kaw lim mat wa ai da. Dai kaw tsam mari re na shi gaw hka ohra hkran de rap mat wa ai da. Dai kaw na gaw hpang shana gaw shi sumtsaw jan kaw bai sa na ngu yang hka wa yawng shi sa hka kaw sa rap yu yang gaw yawng lim mat, hka ntsa hku nmai hkawm mat re na lim mat ai da. Dai majaw dai kaw na nlu sa mat ai da. Nlu sa mat re na shan 2 gaw ndai ohra hkran de gaw la wa, salum machyi na dai kaw mau taw, ndai hkran de mung numjan mung ga ndai nye shabrang wa nsa mat ai ngu na shi mung yawn taw re na 2 yen gaw dai kaw hka gingau kaw hkrai sa mau taw taw re na hpang e gaw shan a salum machyi na dai kaw machyi grung na dai kaw si mat ai da. SI mat ai shaloi gaw ndai hkran de na mahkawn jan hpang de na masha ni mung dai kaw shi hpe mang hpe gaw dai mali hka makau kaw sa nat ai, oh ra hkran de na ni mung mali hka makau kaw dai Ngaw Naw Nkawn hpe sa nat ai da. Dai shaloi amang nat ai ahkying ni, dai ni gaw yawng aten langai kaw sha ndai hkran de na mung dai kaw shan 2 hpe nat hkrup kau dat ai da. Nat hkrup kau dat ai shaloi shan 2 na nat dat ai dai mang nat ai wanhkut gaw hto lamu ntsa kaw wa hkrum rai na dai kaw arai shagan langai mi byin mat wa ai da. Dai shagan langai mi gaw dai ni du hkra anhte yu ai ndai sinna maga de na htoi gintawng ngu ai dai shagan gaw dai shan 2 re da. Dai kaw na she hpang gaw shan 2 gaw si mat sai, si mat na dai kaw wan nat hpang shaloi gaw nat kau ai shara kaw she ohra hkran de na la wa si ai shara kaw mung hpang shaning hkan i, hpang shaning hkan masha ni la shabrang ni sa chyai hkawm ai shaloi gaw ndai hpun langai mi grai tsit tsawm ai hpun langai tu wa ai da. Dai shaloi dai hpun e gaw sa gawa shan hte gaw lap ni sa gawa yu re yang dai tsi zawn zawn nga, loi (hka tet tet) nga na grai sha mu ai da. Dai shaloi i ndai hpun gaw lak lai ai hpun she re anhte galoi mung nmu ga ai hpun she re nga ai ngu di na shanhte gaw madat da ga ngu na asi si wa jang anhte ali shatai na dai kaw na bai hkai shalat ga ngu na dai hpun e asi si apu pu asi si shangun re na dai hpe ali la re na dai hpang e hkai shalat hkai shalat ai hpang e gaw masha ni yang ra ai kani ngu ai hpun byin mat wa ai da. Bai na ndai hkran de na mahkawn jan e nat kau ai shara dai kaw mung hpun lap pa pa san ai dai langai mi tu wa ai da. Dai shalo mahkawn ni dai hkan sa hkawm chyai ai shaloi gaw um hpa baw lap wa re kun ning re pa pa san re lap gaw galoi ma nmu ga ai ngu na shanhte gaw dai hpe sa di sha chyam yu re yang gaw grai maya chyai na zawn zawn nga na mu ai le i, maya chyai na zawn re na u ai lap re taw ai da. Dan na e ndai n di kau ga, ndai hpe ali shatai shalat la ga, galoi ma nlu ga anhte kaw ntu ga ai hpun re majaw anhte ndai hpe shalat la na apu pu asi si shangun na anhte jawm hkai sha ga ngu na dai kaw na dai e mung apu pu asi si shangun re na dai kaw na apu pu asi si wa ai shaloi gaw hpang e gaw shanhte gaw dai asi ni hpe atsawm la na bai gat shabra re na dai ni na anhte sha ai malut ngu ai dai byin wa ai da. . Language as given: Jinghpaw
## 译版(Rita Seng Mai 译)
很久很久以前,有一位名叫恩高·瑙·恩孔(N-gaw Naw Nkawn)的男子,居于迈立开江(Mali Hka River)西岸。另有一位名为洛普威·玛·加萨姆(Lawhpwi Ma Ja Sam)的绝色女子,栖息于江东岸。二人偶然邂逅,一见倾心,遂结为爱侣。男子赴约需横渡此江,二人常于夜间相会。男子拥有踏水而行的异能,每至深夜便踏水渡江与爱人相聚,夜宿女友居所,次日清晨必早早返回自己的住处。
彼时,另有一位雷神倾心于这位绝色女子,竭力追求,然女子早已心属恩高·瑙·恩孔。雷神不甘,遂从中作梗,向女子诋毁男子。他问道:“加萨姆,恩高·瑙·恩孔与你相伴时,如何让你安睡?是否让你枕于他的手臂之上?”女子答曰:“并非如此。”雷神便道:“我早已知晓,他并非真心爱你。今夜相会时,你便让他枕着你的手臂睡下。”
当夜,加萨姆对恩高·瑙·恩孔说道:“今夜,让我枕着你的手臂安睡吧。”男子虽拥有异能,却不能让女友枕于自己手臂,否则力量便会减弱。但他不愿女友不悦或误解,遂应允,还在手臂上铺了枕头。次日清晨,他的力量果然大幅减弱,无法再如往常般踏水渡江,只能涉水而行,江水没过小腿。
第二夜,加萨姆说道:“若你真心爱我,今夜便让我不枕任何东西,直接枕着你的手臂睡下。”男子害怕女友误会自己不爱她,便再次应允。次日清晨返回居所时,江水已没过脖颈,他勉强才抵达对岸。第三夜,他尝试渡江却未能成功,自此再也无法与爱人相会。他因无法赴约而痛彻心扉。与此同时,女子亦因男友不再前来,终日愁闷心碎。二人各自来到江边,失神独坐,彼此思念,最终双双郁郁而终。
两岸村民于迈立开江(Mali Hka River)畔分别将二人火化,巧合的是,二人的尸身同时被焚烧。两股焚尸烟尘升入天际交融,化作一颗星辰,今时今日,我们仍可于西方夜空望见此星,那便是二人的化身。
二人已逝,男子火化之地长出一株植物,一群孩童游玩时发现了它,品尝其果实与叶片,虽略带苦味却滋味绝佳。孩童们说道:“这是一株奇异的植物,我们将它授粉,培育更多植株吧。”此后众人皆珍视此植物,此植物即为罂粟(poppy)。
同样,女子火化之地长出一株叶片宽大的植物。一群少女游玩时发现了这株从未见过的植物,摘下叶片品尝,口感柔韧且风味极佳。少女们不忍采摘,说道:“我们从未见过此种植物,便留它在此生长,让它开出更多花朵、留存种子吧。”众人遂培育出大量此种植株,此植物即为烟草(tobacco)。
## 转录版(Lu Awng 转录,语言:景颇语)
该部分为景颇语拉丁转写的原始传说文本,其内容与上述译版完全一致,直译中文如下:
很久以前,有个叫恩高·瑙·恩孔的人,住在迈立开江西边。有个叫洛普威·玛·加萨姆的美女,住在江东边。他俩偶然相遇,相爱成侣。男子赴约需横渡迈立开江,二人常于夜间相会。男子拥有踏水而行的超能力,每夜踏水渡江与爱人相聚,次日清晨早早返程。彼时,雷神亦倾心于该女子,竭力追求却遭拒,因女子心属恩高·瑙·恩孔。雷神不甘,遂诋毁男子,对女子言道:“加萨姆,恩高·瑙·恩孔与你相伴时,可曾让你枕其手臂安睡?”女子答曰未曾。雷神便道:“其并非真心爱你,今夜相会时,令其让你枕臂而眠。”当夜,加萨姆依言向男子提出请求,男子虽知枕臂会削弱自身异能,却不愿女友不悦,遂应允并垫上枕头。次日清晨,男子力量减弱,无法踏水渡江,只能蹚水而行,江水没过小腿。第二夜,女子要求男子不垫任何物品便枕臂而眠,男子恐其误会,再次应允。次日返程时,江水没过脖颈,勉强抵达对岸。第三夜,男子渡江失败,自此再无法与爱人相会,痛不欲生。女子亦因男友不至而终日愁闷,二人皆至江边失神独坐,彼此思念,最终双双心碎而逝。两岸村民于迈立开江畔分别火化二人,巧合的是,焚尸烟尘同时升入天际交融,化作星辰,即今西方夜空所见之星,即二人化身。男子火化之地长出一株奇异植物,孩童尝其果叶,虽微苦却味佳,遂授粉培育,此即为罂粟(poppy)。女子火化之地长出大叶植物,少女见之,尝其叶片觉柔韧味美,遂留其生长,培育大量植株,此即为烟草(tobacco)。
提供机构:
PARADISEC



