five

KK1-1537 - Kumhpa (The gift) with English translation

收藏
Research Data Australia2024-12-14 收录
下载链接:
https://researchdata.edu.au/kk1-1537-kumhpa-english-translation/1546134
下载链接
链接失效反馈
官方服务:
资源简介:
Translation (Rita Seng Mai) Once upon a time, there was a poor couple in a village. They said, "We should do something to earn some money. We will be in trouble if we don't have any money when we are old. No one will care for us when we are older." One day, the wife, who wanted to be rich, told her husband, "Go find some jobs. Go find any jobs." The husband went out to look for a job. He wandered and eventually arrived at a forest. He was in the forest. Meanwhile, a tiger was trapped in a snare set by people. The man went out to find some jobs. The poor man, who was looking for a job, had to sleep in the forest because it was already dark. While he was resting, he heard the tiger's growl because it was trapped. When he heard the tiger's roar, 'Hawww,' he knew, "There must be a tiger nearby. I should run away from here. If I don't, I will be eaten." He was scared and continued his journey without stopping there. The next day, he heard the sound again. He was curious. "Where is that sound coming from? I’ll go check it since it's coming from the same direction." Then he went there to check. The next morning, he discovered that a big tiger was trapped in the snare. He said, "The tiger, are you trapped? I will help set you free." The tiger said, "I am so hungry now. After you set me free, I will eat you." The man said, "If you are going to eat me, I won't save you." And he prepared to go back. The tiger said, "Save me. I won't eat you. I promise. Save me, please." He said, "Okay. I will save you." He freed the tiger from the snare. The tiger said, "Thank you very much. When you are in trouble one day, I will help you. I will repay you." And it went into the forest. The man continued his journey to find the job. One day, he met a poor old man. The old man was repairing his house's roof. One night, he had a dream. He dreamed of a pot filled with gold buried under the tree. But he didn't believe his dream. He thought, "I should do what I need to do." Then the old man continued repairing his roof. He was roofing his house with thatch. At that time, the man went to that poor old man and said, "Grandpa, please let me stay as a guest tonight." The old man said, "It's okay. Stay here. I am now laying thatch on the roof." He said, "Let me help you lay thatch, Grandpa. Come down and stay in the shade." He felt pity for the old man and helped him a lot. At first, he only intended to stay for one night. But he stayed there for many days while helping the old man. The old man had a farm as well. He owned a farm. Later, he told the man, "I am too old and cannot see well. I will adopt you as my child. Please look after me." The old man said that to him. Then the man took care of the old man and stayed there. About a year later, the old man passed away. He left some words for the man before he passed away. The old man said, "In the past, before I met you, I had a dream." There was a tree growing on a small hill on his farm. He told him about his dream. He continued saying, "In my farm, there is a tree growing. I dreamed about that tree. Go and dig under it. That is my gift to you because you have taken care of me for almost a year. That is my gift. Dig under that tree. Whatever you find there— whether it's gold or anything else— will be yours. Dig under the tree and take whatever you find." Then he passed away. The man buried him and held a funeral. Later, as the old man had said, he went to the tree and dug there. He found a pot filled with gold under it. He thought, "This is what I deserve. The old man gave me this gold as a gift." He was so happy. He took the gold pot and went back home. Then he and his wife lived happily and wealthily. Transcription (Lu Awng) Moi shawng de da mare langai mi kaw she e grai matsan ai shang la nga ai da. Grai matsan na she shang la gaw myit sai da. Yi an lahkawng hpa mi nga nga an lahkawng tam sha ra sai an lahkawng kaba asak kaba wa ai ten hta grai matsan wa yang gara hku n dai ai dinggai dingla wa jang kadai n tam wa ya na ra ai ngu dai hku myit ai da. Dai she lani mi na aten hta e madu jan gaw grai matsan grai matsan ai re nga lusu mayu na madu wa hpe e bungli tam u ngu tsun ai da. Bungli tam u ngu tsun ai shaloi she e bungli tam u ngu tsun ai shaloi she madu wa gaw bungli tam na matu wam sai da. Wam re ai shaloi she dai hku tam hkawm na wam ai shaloi she nam maling langai mi de du mat wa ai da. Du mat wa re ai shaloi she dai kaw she oh ra sharaw ngu na dai wa gaw masha ni hkam taw da ai ma hkam kaw wa dau taw ai da. Wa dau taw loi she e dai masha wa shi madu wa ngu na sa mat sai da. Dai grai matsan ai dingla wa sa mat ai shaloi she dai jaw n sin grai sin mat ai majaw ma nam ai da lana mi dai nam kaw yup ai shaloi she sharaw wa dai masha ni mahkam hkam da ai kaw dau ai majaw ngoi ai da. Dai hooo ngu na grai ngoi ai da grai ngoi ai shaloi she shi gaw e e ndai nam kaw sharaw kaba hkanhkyi kaba nga ai re hka ngai dai na gaw lawan wan na hpraw wa ra sai ngu lawang wang n praw hpawt de nye sha kau na ra ngu hkrit ai da. Dai la wa hkrit re ai shaloi she e rai tim shi dai hku bai hkawm sai da. Hkawm she hpan shana bai yup yang dai nsen sha bai na nga ai da. Dai n sen sha bai na re she i oh ra gaw kaning re n sen wa re kun ngai naw sa yu na re ndai gaw mi na shara kaw sha ngoi nga ai gaw ngu na she sa yu ai da. Dai masum ya ngu na jahpawt kaw sa yu na she dai sharaw kaba wa she masha ni na mahkam kaw dau taw nga ai da. Dau na she sa sai da sa re na she e masha wa san sai da. E sharaw e nang ndai kaw dau nga ai wa i ngu she nang hpe ngai hkye la na yaw ngu dai hku ngu tsun ai da. Dai shaloi she sharaw wa gaw e ngai grai kawsi nga ai nang hkye la ai shaloi e ngai nang hpe sha na yaw ngu tsun ai da. E nang nye sha na nga yang gaw ngai nang hpe n hkye la ai ngu nhtang mat wa hkyen ai da. Nhtang mat wa hkyen re e ngai nang hpe kaja nan hkye la na ngu aw kaja nan n sha ai sha n sha ai nang hpe ngai ga sadi jaw ai ngai hpe hkye la rit ngu tsun ai da. Dai shaloi she e dai la wa mung mai ai ngu tsun ai da. Mai ai nang hpe ngai kaja nan hkye la na yaw ngu na she hkye dat ai da. Hkye dat na she dai she hpe hkam da ai mahkam ni yaw kahtam di na she hkye dat ai da. Grai chyeju kaba sai yaw lani mi nang yat wa ai shaloi ngai bai garum na yaw ngu na she dai sharaw wa gaw wa mat sai da. Wa mat re dai dai la wa gaw bai sa sai da. Bai sa shaloi she bai hkawm sai da hkrum lam e shi bungli tam ai ngu na bai hkawm re she dai hku hkawm mat wa re ai shaloi she e lani mi na aten hta she grai matsan ai dingla kut kut re ai langai mi hkrum ai da. Dai dingla gaw nta ntsa kaw arai nta galaw taw ai da. Nta galaw taw ai shaloi she dai dingla wa hpe lana mi na aten hta yup mang mu ai da. Yup mang mu re she nang dai dingla wa hkai da ai hpun i hpun pawt kaw she e ja dibu rawng ai hpe shingran mu yup mang mu ai da. Rai tim dingla dai wa gaw nkam ai da um ngai nta bungli sha galaw ya ai ngu na kut kut re ai dingla da lo grai dingla sai dai wa she nta ntsa kaw shing ngu galup nga ai da. Shing ngu galup mu gaw n mu re galup na dai la wa sa sai da sa mu ai shaloi she dai nta kaw e dwila e dai na sha pi dai na nang kaw manam na yaw ngu tsun ai da. Mai ai manang u ya she na ngai shing ngu galup nga ai ngu tsun ai da. Dai shaloi she e shing ngu ma ngai galup lawm dwila nang oh nta npu de wa nga u ngu tsun ai da. Dai shaloi she dai la wa shing ngu wa galup ya dingla dai hpe grai matsa dum ai da grai garum ai da grai garum re ai shaloi she dai kaw nga mat sai da. Nga mat re she e lana mi sha ngu rai tim dai dingla hpe garum let nga mat she dingla dai gaw hkauna langai ma lu ai da. Hkauna yi sun hkauna ni lu she e ngai myi n mu mat sai nang nye na kasha i dai hku nang hpe ngai kasha shatai na la nang ngai hpe bau na nga rit yaw ngu dai hku ngu tsun ai da. Dai hku ngu tsun ai shaloi she dai la wa dai kaw bau sai da. Dai dingla wa hpe bau na nga she dingla dai wa kanoi laning mi du na ram gaw dai dingla wa si ai da. Si wa hkyen ai shaloi she dai la wa hpe htet da ai da. E ngai moi ngai rai n si shi dai nang hte nnan hkrum wa hkyen ai shaloi ngai nang hpe yup mang langai mi mu ai ngu da. Dai shi shi yup mang mu ai shi na hkauna na htaw e kawng ngu na hpun langai kaw hpun dai tu ai dai yup mang mu ai da. Dai shaloi she ngai na hkauna ngu na dai kaw kawng langai kaw hpun langai tu ai yaw dai kaw ngai e yup mang mu ai dai kaw nang sa htu yu su ngu tsun ai da. Dai gaw nang ngai hpe laning mi hkawt bau ai nye na kumhpa i ngai myit dum ai kumhpa re yaw dai sa htu yu u ngu tsun ai da. E hpa mi lu yang lu i ja mi rai yang rai hpa mi rai yang rai nang dai sa htu la u yaw ngu dai hku ngu tsun ai da. Dai shaloi she dai hku ngu ga htet kau da na dai dingla wa si mat ai da. Si mat na dingla dai hpe atsawm sha makoi mayan re na shi gaw dai dingla wa tsun da ai ga hte maren shi gaw dai hpun hpe sa htu yu ai da. Sa htu yu re ai shaloi she um gumhpraw gumhpraw dibu rawng nga ai da. Gumhpraw dibu rawng nga ai shaloi she shi gaw e hpa mi nga nga n dai gaw ngai ngai na la gyin ai rai sai ga rai nga ai ngu na shi gaw ndai gaw ngai hpe dingla wa kumhpa jaw da ai rai sai rai nga ai ngu na grai kabu ai hte dai dai gumhpraw dibu hpai na shi na nta de bai wa na shang la gaw grai lusu jahte kaba byin mat ai da. . Language as given: Jinghpaw

### 译稿(丽塔·森·迈(Rita Seng Mai)) 从前,某村落中住着一对贫苦夫妻。二人商议道:"我们当设法赚取钱财,年老后若无积蓄便会陷入困境,年迈时亦无人照料。"一日,一心渴望富足的妻子对丈夫说:"去寻些活计吧,无论什么工作都好。"丈夫便外出求职,辗转间来到一片森林。彼时天色已晚,他只得在林中过夜。休憩之际,他听见老虎的咆哮声——那是一只被困在猎人陷阱中的老虎。"附近定有老虎,我得赶紧逃走,否则会被吃掉。"他惊恐万分,不敢久留,继续赶路。 次日,他再次听见那声响,心生好奇:"这声音从何处而来?我循同一方向前去查看。"于是他循声前往,发现一只大老虎被困在陷阱中。他说道:"老虎,你被困住了吗?我来帮你脱困。"老虎却说:"我此刻饿得很,你放我出来后,就要吃了你。"丈夫道:"若是你要吃我,我便不救你了。"说罢便要转身离开。老虎急忙哀求:"救我吧,我不会吃你,我保证。求你救救我。"丈夫应允:"好,我救你。"他为老虎解开了陷阱。老虎道谢道:"多谢你,日后你若遇困,我定会相助,报答你的恩情。"说罢便走入森林。 丈夫继续外出求职。一日,他遇到一位贫苦的老人,老人正在修缮房屋的屋顶。老人曾做过一个梦,梦见自家树下埋着一坛黄金,但他并未当真,依旧如常修缮屋顶,用茅草铺盖房顶。这时,丈夫上前对老人说:"老爷爷,可否容我在此借宿一晚?"老人答道:"无妨,住下吧,我正在铺茅草房顶。"丈夫说:"我来帮您铺茅草吧,老爷爷,您下来歇在阴凉处。"他见老人年迈,便倾力相助。起初他只想住一晚,却在帮助老人的同时留了多日。老人还有一处农场,他年事已高,视物不清,便对丈夫说:"我收你为义子吧,请你照料我。"此后丈夫便悉心照顾老人,留在了老人家中。 大约一年后,老人离世,临终前留下遗言:"在遇见你之前,我曾做过一个梦。我的农场里的小丘上长着一棵树,我梦见了那棵树,去树下挖掘吧。这是我给你的礼物,感谢你近一年来对我的照料。无论你在树下挖到什么——黄金或是其他东西,都归你所有。去树下挖掘,取走你找到的一切。"说罢老人便溘然长逝。丈夫为老人举办了葬礼,将其安葬。之后,他依照老人的嘱咐来到树下挖掘,果然挖到一坛黄金。他心道:"这是我应得的,老人将黄金作为礼物赠予我。"他欣喜万分,带着金坛回到家中,与妻子过上了富足幸福的生活。 ### 转录文本(卢·翁(Lu Awng)) 从前,有一对穷苦夫妻生活于某地。二人商议:"我们应设法赚取钱财,年老后若无积蓄便会陷入困顿,年迈时亦无人照料。"一日,渴望富足的妻子对丈夫道:"去寻些活计吧,无论何种工作都好。"丈夫遂外出求职,辗转间来到一片森林。彼时天色已晚,他只得在林中过夜。休憩之际,他听见老虎的咆哮声——一只被困于猎人陷阱的老虎正发出嘶吼。"附近定有老虎,我须速速逃离,否则会被吞噬。"他惊恐万分,不敢停留,继续赶路。 次日,他再次听见那声响,心生好奇:"这声音源自何处?我循同一方向前去查看。"于是他循声前往,发现一只大老虎被困在陷阱中。他说道:"老虎,你被困住了吗?我来帮你脱困。"老虎却道:"我此刻饥肠辘辘,你放我出来后,便要吃了你。"丈夫道:"若是你要吃我,我便不救你了。"说罢便要转身离开。老虎急忙哀求:"救我吧,我不会吃你,我保证。求你救救我。"丈夫应允:"好,我救你。"他为老虎解开了陷阱。老虎道谢道:"多谢你,日后你若遇困,我定会相助,报答你的恩情。"说罢便走入森林。 丈夫继续外出求职。一日,他遇到一位贫苦老人,老人正在修缮房屋的屋顶。老人曾做过一个梦,梦见自家树下埋着一坛黄金,但他并未当真,依旧如常修缮屋顶,以茅草铺盖。这时,丈夫上前对老人说:"老爷爷,可否容我在此借宿一晚?"老人答道:"无妨,住下吧,我正在铺茅草房顶。"丈夫说:"让我来帮您铺茅草吧,老爷爷,您下来到阴凉处休息。"他同情老人,倾力相助。起初他只想住一晚,却在帮助老人的同时留居多日。老人还有一处农场,他年事已高,视物不清,便对丈夫说:"我收你为义子吧,请你照料我。"此后丈夫便悉心照顾老人,留在了老人家中。 大约一年后,老人离世,临终前留下遗言:"在遇见你之前,我曾做过一个梦。我的农场里的小丘上长着一棵树,我梦见了那棵树,去树下挖掘吧。这是我给你的礼物,感谢你近一年来对我的照料。无论你在树下挖到什么——黄金或是其他东西,都归你所有。去树下挖掘,取走你找到的一切。"说罢老人便溘然长逝。丈夫为老人举办葬礼,将其安葬。之后,他依照老人的嘱咐来到树下挖掘,果然挖到一坛黄金。他心道:"这是我应得的,老人将黄金作为礼物赠予我。"他欣喜万分,带着金坛回到家中,与妻子过上了富足幸福的生活。 给定语言:景颇语(Jinghpaw)
提供机构:
PARADISEC
二维码
社区交流群
二维码
科研交流群
商业服务