KK1-0065 - Ka-ni a lam (The opium) with English translation
收藏Research Data Australia2024-12-14 收录
下载链接:
https://researchdata.edu.au/kk1-0065-ka-english-translation/1541589
下载链接
链接失效反馈官方服务:
资源简介:
Translation (Rita Seng Mai) This is about opium. The title of the story is 'opium'. Once upon a time, there was a river flowing between two villages. A girl lived on this side of the river while a boy lived on the other side. They were falling in love. But their parents didn't give their permission. They said, "You two live in different places, so you two can't be together." But they couldn't live separately. So, the boy swam across the river and went to the girl. They lived together there. Their parents didn't give their permission to them. They got really angry at them. So, the girl was upset and said, "Since our parents are getting angry at us and don't give their permission, ending my life could be better." She committed suicide at the place where they used to date. But the boy didn't know that she was dead. After two or three days, he went to that place to meet the girl. He saw her dead body and felt mournful. On his way back home, his eyes were full of tears and he had heartache. He was dead on the way too. The villagers saw their dead bodies and burnt them. The smoke coming out from burning their bodies went up to the sky and combined there. After a few days, a plant grew at the place where their bodies were burnt. It was a really beautiful plant. It was opium. The villagers saw that plant and thought, "Why is this beautiful plant growing on the grave?" They pinched the leaf and tasted it. Another one came there and tasted it again. The villagers came there again and tasted them again. So, they thought, "We should plant this plant. It is really good." It is opium which can be made of many different kinds of drugs. The opium was growing where the couple was lying. Once a person tries that opium, he doesn't want to quit it. This is the end of the story. Transcription (La Ring) E ndai kani a lam. E ndai anhte e mungkan masha ni ndai kani a lam hte seng nna e ga baw gaw dai re. Rai yang moi shawng de ndai hka maga mi de hka wora hkran de gaw num sha nga hka ndai hkran de gaw la sha nga. Shan lahkawng gaw grai sumtsaw tsaw ai. Grai sumtsaw tsaw ai majaw shan gaw la hkat na daram sumtsaw tsaw ai. Raitim mung kanu kawa ni gaw njaw sha "Nmai byin aii nan lahkawng hka kaga ga de nga ai ni nmai byin ai" ngu jang gaw la sha gaw num sha nga ai hka hkran de bai sa nga na kahtawng langai mi de sa nga ai. Rai yang shan gaw dai hku na hkau hkat ai ra hkat ai raitim kanu kawa ni gaw njaw sha kachyi mung njaw sha ai da. Grai pawt ai da grai pawt njaw sha jang gaw shan gaw myit htum nna num sha gaw lani mi na aten hta she "E ndai ram an gaw ra hkat timung ndai hku njaw sha ai gaw si mat yang pyi she mai sai" ngu na shi gaw e shan ndai sa hkrum hkrum chyai re ai shara kaw shi gaw dai kaw sa dau si mat ai da. Dau nna si mat rai yang she la sha wa gaw si ai mung nchye na she e lahkawng masum ya rai yang gaw bai dai kaw hkrum na ngu na dai kaw bai sa ai da. Shaloi gaw dai la sha sa yang la sha mung num sha dai zawn si taw jang grai myit npyaw na shi mung lam de hkawm bai nhtang wa yang lam de myit npyaw na shi mung dai kaw si mat wa ai da. Dai rai na she shan hpe gaw ndai lahkawng yen hpe dai hku nat ai da. Wan hte nat nna shalun dat ai da. Shaloi ndai wan hkut gaw htaw lamu de e lahkawng yen na langai sha pawng nna she htaw wan hkut dai hku byin ai da. Dai hpang gaw loi na ai hpang gaw ndai yen mang ju ai lup ai shara hta gaw ndai grai tsawm ai ndai kani tu nna kani pu pu wa ai da. Dai majaw masha ni gaw "Ah ndai daram tsawm ai ndai daram hkrak ai nampan wa ning rai na ndai lupwa kaw mi tu taw ai gaw" ngu langai mi mung sa mahti nna manam yu ai langai mi mung sa mahti na dai hku shinglet hte chyam yu ai. E hpang e mung "E chyam na zawn nga lo ndai gaw chyam yu na re" ngu langai mi bai sa chyam. Dai chyam ai wa hpang e mung bai sa chyam mayu ai da. Dai rai na she "Ah ndai gaw grai ahkyak dik ai hkai nmai she re" ngu na shanhte gaw dai kaw na hkai sha mat wa nna daini du hkra ndai kani, yama, nambat four amyu myu byin tai wa ai gaw ndai num sha hte la sha yen nja nhka na si mat ai lup kaw na tu nna kani dai majaw ndai kani hpe lu lu sai kaw na kap sai kaw na galoi mung nkam hka mat ai galoi nkam kabai kau ai da. Maumwi dai kaw htum sai. . Language as given: Jinghpaw
【翻译(译者:Rita Seng Mai)】本故事围绕鸦片(opium)展开,标题为《鸦片》。从前,一条河流横贯两个村落。河的一岸住着一位少女,另一岸住着一位少年,二人互生情愫,坠入爱河。但双方父母均反对二人的亲事,言道:“二人分处两地,终究无法相伴相守。”可二人早已无法割舍彼此,于是少年泅渡过河,与少女团聚,二人就此共同生活。双方父母得知后震怒不已,坚决反对他们的往来。少女忧心如焚,说道:“既然父母为我们恼怒且不肯应允,或许了结此生才是更好的选择。”随后她在二人昔日约会的地点自尽身亡。少年对此全然不知,两三日后,他如约来到约会地点,却只见到少女的遗体,悲痛万分。返程途中,他泪水涟涟,心痛如绞,最终也倒毙在路上。村民们发现二人的遗体后,将他们火化。焚烧遗体产生的烟气升腾至天际,交融汇聚。数日后,二人遗体被焚烧之处长出一株极为美丽的植物,正是鸦片(opium)。村民们见此植物生长在坟冢之上,便摘下叶片品尝,又有旁人上前尝了一口,此后陆续有村民前来尝试。众人纷纷言道:“我们应当种植这种植物,它实在妙不可言。”这种可被制成各类药物的植物便是鸦片。鸦片就生长在这对恋人的长眠之处。但凡有人尝试过这种鸦片,便再也无法戒除。故事至此完结。
【转录(转录者:La Ring)】语言:景颇语
诶恩代卡尼阿兰。诶恩代安特诶蒙坎玛沙尼恩代卡尼阿兰特森那诶嘎包高代热。莱扬莫伊尚德恩代哈卡加米德哈沃拉克兰德高努沙恩哈卡恩代哈克兰德高拉沙恩。尚拉孔高格莱松措措艾。格莱松措措艾马乔尚格拉哈特那达兰松措措艾。莱蒂姆蒙卡努卡瓦尼高恩乔沙“奈麦彬艾南拉孔哈卡加嘎德恩加艾尼奈麦彬艾”恩让高拉沙高努沙恩艾哈卡克兰德白沙恩那卡腾朗艾米德沙恩艾。莱扬尚高代库那卡乌哈特艾莱哈特艾莱蒂姆卡努卡瓦尼高恩乔沙卡奇蒙恩乔沙艾达。格莱包特艾达格莱包特恩乔沙江高尚高米特图南努沙高拉尼米那阿滕赫塔谢“诶恩代拉姆高莱哈特蒂蒙恩代库恩乔沙艾高西马汤皮谢麦赛”恩那希高诶尚恩代沙库鲁库鲁柴热艾沙拉高希高代高沙道西马汤艾达。道那西马汤莱扬希拉沙瓦高西艾蒙恩切那谢诶拉孔马苏姆亚莱扬高白代高库鲁那恩那代高白沙恩艾达。沙洛伊高代拉沙沙杨拉沙蒙努沙代赞西涛江高格莱米特皮奥那希蒙拉姆德赫考姆白南唐瓦杨拉姆德米特皮奥那希蒙代高西马汤瓦艾达。代莱纳尚恩派高诶恩代拉孔炎佩代库那特艾达。万特那特那沙隆达特艾达。沙洛伊恩代万库高赫塔拉姆德诶拉孔炎那朗艾沙彭那赫塔万库代库彬艾达。代邦高洛伊纳艾邦高诶炎芒居艾卢普艾沙拉塔高诶格莱措姆艾恩代卡尼图那卡尼扑扑瓦艾达。代马乔玛沙尼高“啊恩代达兰措姆艾恩代达兰克拉艾南盘瓦宁莱那诶卢普瓦高米图涛艾高”恩朗艾米蒙沙马蒂那玛南于艾朗艾米蒙沙马蒂那代库辛勒特特恰姆于艾。诶邦诶蒙“诶恰姆那赞恩加洛诶高恰姆于那热”恩朗艾白沙恰姆。代恰姆艾瓦邦诶蒙白沙恰姆马于艾达。代莱纳尚“啊诶高格莱阿基亚迪克艾开奈麦谢热”恩那尚特高代高那开沙马汤那代尼杜克拉恩代卡尼,亚玛,南巴特四艾米由彬泰瓦艾高诶努沙特拉沙炎恩贾恩哈那西马汤艾卢普高那图那卡尼代马乔恩代卡尼佩露露赛高那卡普赛高那格洛蒙卡马卡马艾格洛恩卡姆包考艾达。毛姆维代高图赛。
提供机构:
PARADISEC



