KK1-1566 - Baw nu rawng ai matsan ma (The wise poor boy) with English translation
收藏Research Data Australia2024-12-14 收录
下载链接:
https://researchdata.edu.au/kk1-1566-baw-english-translation/1546221
下载链接
链接失效反馈官方服务:
资源简介:
Translation (Rita Seng Mai) Once upon a time, there was a poor family of three in a village. The son was bright and sharp. He knew a lot of ways to solve the issues. Day after day, they became poorer. So, his parents went to the rich man in the village and borrowed some money. The rich man told them, "If you can't pay back your debt within this month, I will take all of your cows and buffaloes." They said, "It's okay." And they borrowed some money from him. A month had passed, but they didn't have enough money to pay off the debt. The next morning, the father went to sell the fans, and the mother went to the farm to grow some rice plants. And the son was cutting the wood at home. At that time, the rich man came to their house and shouted, "Hey, kid!" He pretended not to hear. Then the rich man called him one more time, "Hey, the poor kid!" He kept shouting, "I am calling you!" Then the poor kid said, "Are you calling me? What's the matter?" The rich man said, "It's already a month that your parents have borrowed money from me. But they don't pay me back yet. Where are they?" The kid said, "My parents? My father went to sell air." The wealthy man asked him, "What? Selling the air? I haven't heard before. No one has ever heard about it either. Can you even sell the air?" And he continued asking, "Where is your mom?" The boy said, "My mom is planting the dead plants." The wealthy man said, "I haven't heard about it too." The kid said, "I can tell you." The rich man said, "Tell me." The boy said, "I can't tell you easily. If we don't need to pay off the debt, I will tell you about them." The man asked him, "Who will be the witness of our agreement?" The boy said, "Let the rooster, pecking grains in the middle of the village, be our witness." The man said, "Okay." And they went to the rooster. The boy said, "My father is selling air. It's because my father is selling fans in the town. I told you that my mom was planting the dead plants. She is planting the rice plants." The man said, "I see. You are such a clever boy. You don't need to pay off the debt." He kept smiling and went back home. When he arrived home, he rethought, "How could the rooster be the witness? It's impossible. I can't trust him. The rooster that can't even speak was the witness?" The next day, he went to the poor family and said, "The poor couple, get out of your house." When they came out of their house, he said to them, "It's time to pay your debt. A month has already passed. Give me my money back. If you don't give me my money, I will keep your properties." The poor kid said, "Mom, we don't need to give him any money." He explained everything to his parents. He said, "So, we don't need to pay off our debt. We owe nothing." The rich man said, "What did you say? Ask your parents! They have borrowed money from me." The kid said, "No. No." They were arguing. In the end, they ended up going to the village chief. The wealthy man and the poor kid told the chief about everything. The chief asked, "The poor kid, how can you prove that you are right?" The kid said, "I can prove it. We have a witness. It is the rooster from the farm." At that time, the rich man accidentally said, "No, it's not from the farm. It is the rooster from the middle of the village." They all knew that the rich man was lying. The chief punished him and said, "No money will be paid back to you. If you lie, I will kill you." Therefore, we should not lie to anyone. Transcription (Lu Awng) Moi shawng ye da matsan ma shang nu wa ni marai masum nga ai da. Shang nu wa ni marai masum nga ai shaloi she da ma dai wa gaw da grai bawnu grai rawng ai da. Bawnu grai rawng ai shaloi she ladat grai chye shaw ai da. Lani mi ten hta shang nu wa ni grai matsan wa ti na she kanu yan kawa gaw da dai shanhte na mare kaw wa lauban wa kaw sa ti na she lauban wa kaw sa ti na she gumhpraw wa hkoi ai da. Gumhpraw wa hkoi ai da gumhpraw wa hkoi ti na she lama na ndai shata mi kaw gumhpraw n lu jaw jang nan ni wa ni na dumsu nga ni yawng zing la kau ya na nga tsun ai shaloi she e mai ai ngu tin na shanhte gumhpraw la ti na she gumhpraw wa hkoi la ti na she rai mat wa re she shata mi shata mi du wa sai da. Shata mi du wa shang nu wa ni gaw gara hku chye di na she jahpawt ye she kawa gaw layit sa mat kanu gaw da mam hkai sa mat ai da. Ma wa gaw hpun ga taw nga ai shaloi she lauban wa gaw sa wa sai da. E matsan ma ngu sa tsun ai da. Shi gaw nna masu su ai da e matsan ma ngu kalang bai sa tsun ai nna masu su she na shaga taw nga nye shaga ai i tsun ai hpa ma ngu tsun ai shaloi she na nu yan na wa gumhpraw hkoi la ai shata mi du sai ya dai gumhpraw n lu jaw shi ai na nu yan na wa gaw ngu tsun ai shaloi she nye nu yan nye wa i ngu tsun ai shaloi she Nye wa gaw n-bung dut sa ai ngu na hku nga ha nbung dut sa ai da aw n na ga ai ngu dai hku tsun ai hku nga nbung dut sa ai galoi ma n na ga ai nbung ngu dut sha pa n mai ai dai hku tsun ai na nu gaw rai ngu she nye nu gaw si ai hpun ni kaw wa hkai ai ngu dai hku tsun yang gaw dai na n na ga ai ngu tsun na hku nga e dai n na ga yang ngai tsun dan na ngu tsun na hku nga e tsun dan u ngu rai tim loi loi sha gaw n kam tsun dan ai na lama ma an nu ni na la da ai gumhpraw ni yawng hpe n jaw mat yang ndai tsun dan na ngu tsun ai shaloi she e dan nga yang gaw kadai hpe sak se madu na dai hku tsun na she Oh mare ga-an kaw n-gu hta sha taw nga ai u la hpe sak se madu na dai hku tsun ai shaloi she e mai sai ngu na sa sai da. Shang lahkawng sa ti na she u la na shawng kaw she tsun ai da. Nbung nye wa gaw nbung wa dut ai ngu ai gaw da myo de myo kaba de layi wa dut ai da. Nye nu gaw si ai hpun ni hpe wa hkai ai ngu ai gaw da si ai hpun ni hpe wa hkai ai ngu ai gaw mam wa hkai ai re ngu tsun ai da. Dai she aw dai hku she rai nga hka nang gaw bawnu grai rawng ai ma re ngu da. Shang lahkawng gaw dai kaw e rai yang gumhpraw ma n jaw ra sai yaw lauban wa gaw mani sha mani ti na rai mat wa ai da. Rai mat wa na she nta du na wa tsun sai da. Ndan re u mi bai wa bai tsun pya na ngu gaw kaji pa n kam ai gam ma nchye shaga ai u kaw sha sha tsun shagun ai mi kaji pa n kam ai. Hpang shani sa sai da hpang shani sa re she matsan ma yan la ni pru wa yu u dai hku tsun ai shaloi she kawa shang nu wa ni pru wa she nan gumhpraw jaw ra sai ya shata mi jan wa sai gumhpraw lawan wa jaw u dai hku tsun ai shaloi gumhpraw n jaw yang rai ni nga ni zing la kau ya na dai hku ngu dai hku tsun dai shaloi matsan ma tsun ah nu shi hpe gumhpraw ni langai ma njaw ya sai shi kaw ah nu nanhte ni nbung ni sa dut ai lam dai ni yawng tsun pya dan na dai hk shi gumhpaw langai ma njaw sai hpa na njaw ra na ma na nu hpe san yu u le na nu ya na wa nye gumhpraw sa hkoi da ai dai hku tsun ai shaloi Nre nre ga law hkat na she mare salang kaw du mat wa mare salang kaw du nga mare salang wa dai lauban ma wa rau matsan ma shang lahkawng dung na sakse tsun sai da. Matsan ma nang gaw gara hku sakse madun na ngu tsun ai ngai sakse lu madung ai da. Shi rau nga oh mare n re oh mare hkauna pa kaw nga ai u la langai hpe sakse madung na ngu she um lauban wa gaw ga tat dat ai da. Nre ai hkauna pa kaw nga ai u n re ai mare ka-an kaw nga ai mam hta sha taw ai u la she re ai ngu dai hku tsun dat na hku nga re masu ai chye mat ti na lauban wa hpe gaw da adup ti na gumhpraw ma n jaw ra sai nang ya kaw na masu magaw re e sat kau na ngu dai hku tsun ai da. Dai majaw masu magaw ai lam n mai rawng ai. . Language as given: Jinghpaw
### 译文(丽塔·森迈)
从前,村中有一户贫苦的三口之家。儿子聪慧机敏,足智多谋,总能想出诸多解决难题的办法。可日子却日复一日愈发拮据。于是父母前往村中富户家中借贷。富人对他们说道:"若本月内无法还清债务,我便将你们所有的牛与水牛尽数收走。"二人应允,借得钱款。一月转瞬即逝,他们却仍无足够钱款偿债。次日清晨,父亲外出售卖扇子,母亲前往田间插秧,儿子则留在家中砍柴。此时富人来到他们家中,高声喊道:"喂,小子!"儿子佯装未闻。富人再次唤道:"喂,穷小子!"并继续叫嚷:"我在叫你!"这时穷小子才开口:"你在叫我吗?有何事?"富人说道:"你父母借我的钱已经满一个月了,却至今未还。他们在哪里?"男孩答道:"我的父母?父亲去售卖空气了。"富人惊问:"什么?售卖空气?我从未听闻,世人亦不曾知晓。空气也能售卖?"他又追问:"那你的母亲呢?"男孩说:"我的母亲正在种植枯木。"富人道:"这我也从未听过。"男孩说:"我可以告诉你,但倘若我们无需偿债,我便将他们的下落告知于你。"富人问道:"那我们的约定要有证人才行?"男孩说:"就让村中广场啄食的公鸡作为证人吧。"富人应允,二人一同前往公鸡所在之处。男孩说道:"我父亲是在售卖空气——其实他是去镇上售卖扇子了。我曾说母亲在种植枯木,她不过是在插秧罢了。"富人大悟:"原来如此,你真是聪慧的孩子,不必偿债了。"说罢便笑着回家了。到家后他转念一想:"公鸡如何能做证人?这绝不可能,我怎能轻信于他?连话都不会说的公鸡也能当证人?"次日,他来到穷人家中,喝道:"你们这对穷夫妻,滚出房子!"二人出门后,富人说道:"该还债了,一月之期已过,把钱还给我。若不还钱,我便没收你们的全部财产。"穷小子说道:"母亲,我们不必给他一分钱。"他将前因后果告知父母,又道:"因此我们无需偿债,本就不欠分毫。"富人怒道:"你胡说什么!问问你的父母,他们明明借了我的钱!"男孩道:"不,不是的。"双方争执不下,最终只得前往村长处。富人与穷小子分别向村长诉说了事情经过。村长问道:"穷小子,你如何证明自己所言属实?"男孩答道:"我有证人,就是田间的那只公鸡。"此时富人不慎脱口而出:"不对,那不是田间的公鸡,是村中广场的那只。"众人皆知富人在说谎。村长遂惩处他道:"无需偿还任何钱款,若再敢说谎,我便严惩于你。"由此可见,切不可对他人撒谎。
### 转写(卢昂)
莫肖耶达马桑马尚努瓦尼玛莱马松恩加艾达。尚努瓦尼玛莱马松恩加艾达沙洛伊谢达马岱瓦高达格莱邦努格莱劳恩艾达。格莱邦努格莱劳恩艾达沙洛伊谢拉达特格莱切肖艾达。拉尼米登赫塔尚努瓦尼格莱马桑瓦提纳什坎努扬卡瓦高达岱山赫特纳马雷卡瓦劳班瓦高萨提纳什劳班瓦高萨提纳什贡普劳瓦霍艾达。贡普劳瓦霍艾达贡普劳瓦霍提纳什拉马纳岱沙塔米高贡普劳恩卢焦让南尼瓦尼纳敦苏恩尼永青拉考亚纳什贡楚艾达沙洛伊谢埃迈艾达吴廷纳什山赫特贡普劳拉提纳什贡普劳瓦霍拉提纳什莱马瓦雷谢沙塔米沙塔米杜瓦赛达。沙塔米杜瓦尚努瓦尼高加拉赫切肖迪纳什杰包特耶谢卡瓦高达莱伊萨马特坎努高达马姆凯萨马特艾达。马瓦高洪蓬嘎道恩加艾达沙洛伊谢劳班瓦高萨瓦赛达。埃马桑马恩加楚艾达。施高纳马苏苏艾达埃马桑马恩加卡朗拜萨楚艾纳马苏苏谢纳沙加道恩加尼耶沙加艾伊楚艾达赫帕马恩加楚艾达沙洛伊谢纳努扬纳瓦贡普劳霍拉艾达沙塔米杜赛亚岱贡普劳恩卢焦施艾达纳努扬纳瓦高恩加楚艾达沙洛伊谢耶努扬耶瓦伊恩加楚艾达沙洛伊谢尼耶瓦高恩邦杜萨艾达恩加赫卡恩邦杜萨艾达奥恩纳加艾达恩加尼楚恩邦杜沙帕纳迈艾达岱恩加楚艾达纳努高莱恩加谢耶努高西艾达洪蓬尼高霍艾达恩加尼楚恩加杜赛扬高达纳纳加艾达恩加楚纳恩加尼埃岱纳加扬恩艾楚丹纳恩加楚纳恩加尼埃楚丹乌恩加莱蒂姆洛伊洛伊沙高恩卡姆楚丹艾达纳拉马安努尼纳莱达艾达贡普劳尼永赫佩纳焦马特扬岱楚丹纳恩加楚艾达沙洛伊谢埃丹恩加扬高达卡达伊赫帕克塞马杜纳岱恩加楚艾达。哦马雷甘安高恩加赫塔沙道恩加艾达乌拉朗盖赫帕克塞马杜纳岱恩加楚艾达沙洛伊谢埃迈赛艾达纳萨赛达。尚拉考萨提纳什乌拉纳肖高谢楚艾达。恩邦耶瓦高恩邦瓦杜艾达恩加高达谬德谬德卡巴德莱伊瓦杜艾达。耶努高西艾达洪蓬尼赫佩瓦霍艾达恩加高达西艾达洪蓬尼赫佩瓦霍艾达恩加马姆瓦霍艾达雷恩加楚艾达。岱谢奥岱恩加谢莱恩加卡南高格莱邦努格莱劳恩艾达马雷恩加达。尚拉考高岱谢埃莱扬贡普劳马纳焦拉赛雅拉劳班瓦高马尼沙马尼提纳莱马瓦雷艾达。莱马瓦雷纳什恩塔杜纳瓦楚赛达。恩丹雷乌米拜瓦拜楚皮亚纳恩加卡基帕恩卡姆艾达甘马姆切肖沙加艾达乌卡沙沙楚沙贡艾达米卡基帕恩卡姆艾达。亨帕尼萨赛达亨帕尼萨雷谢马桑马扬拉尼普劳瓦尤乌岱恩加楚艾达沙洛伊谢卡瓦尚努瓦尼普劳瓦谢南贡普劳焦拉赛亚沙塔米詹瓦赛贡普劳拉万瓦焦乌岱恩加楚艾达沙洛伊贡普劳恩焦扬莱尼恩加尼青拉考亚纳什岱恩加恩加楚岱沙洛伊马桑马楚阿努施赫佩贡普劳尼朗盖马恩焦亚赛施高阿努南赫特尼恩邦尼萨杜艾达莱尼永楚皮亚丹纳岱赫克施贡普劳朗盖马恩焦赛赫帕纳恩焦拉纳马努赫佩桑尤乌莱努亚纳瓦耶贡普劳萨霍艾达岱恩加楚艾达。恩雷恩雷高拉克哈特纳什马雷萨朗高杜马瓦雷萨朗高杜恩加马雷萨朗瓦岱劳班马瓦劳马桑马尚拉考东纳萨克塞楚赛达。马桑马南高加拉赫库萨克塞马敦纳恩加楚艾达恩盖萨克塞卢马东艾达。施劳恩加奥马雷恩雷奥马雷考纳帕高恩加艾达乌拉朗盖赫帕克塞马敦纳恩加谢乌姆劳班瓦高嘎塔塔岱艾达。恩雷艾考纳帕高恩加艾达恩雷艾马雷卡安高恩加艾达马姆赫塔沙道恩加艾达乌拉谢雷艾达岱恩加楚达纳恩加尼雷马苏艾达切肖马特提纳劳班瓦赫佩高达阿杜普提纳贡普劳马纳焦拉赛亚南高马苏马高雷埃萨特考纳恩加楚艾达。岱马焦马苏马高艾达莱纳迈劳恩艾达。
### 所用语言:景颇语(Jinghpaw)
提供机构:
PARADISEC



